Kronofogden

Kronfogden har som främsta uppgift att kräva in skulder som inte betalats till långivare. Detta genom befogenheter som en långivare inte har. I denna artikel går det att läsa om Kronofogdens uppgifter, vad man bör göra om man felaktigt hamnat hos Kronofogden samt hur Utmätning går till.

Kronofogdens uppgifterHar du felaktigt hamnat hos Kronofogden? 

Utmätning, Steg för StegVad får utmätas?Vad får inte utmätas? (Beneficieegendom) Överklaga Utmätning

Läs även om:  Förbehållsbelopp/Existensminimum

 

Kronofogdens uppgifter

Kronofogden är en myndighet som har som uppdrag att ”skapa balans” mellan de som har skulder och de som lånat ut pengar. De har befogenheter som inte långivaren har och kan därmed exempelvis genomföra utmätning för att pengarna ska komma in till skulderna.

Kronofogden har främst fyra uppgifter:

  • Driva in skulder

Detta sker genom att kontakt tas med personen som har skulder och att exempelvis löneutmätning eller utmätning av lös eller fast egendom sker.

  • Förmedla betalningsföreläggande

Om en person eller ett företag anser att någon part är skyldig dem pengar kan ett betalningsföreläggande skapas genom Kronofogden. Detta riktar ett betalningskrav på den som inte betalt sin skuld.

  • Skuldsanering

De som har så stora skulder att de inte kommer att klara av att betala dessa under en begränsad tid kan få skuldsanering. Kronofogden hjälper då till att skapa en plan på hur denna sanering ska gå till och ser till att den efterlevs.

  • Konkurstillsyn

Kronofogden är den myndighet som har tillsyn gällande konkursförvaltning. De genomför alltså inte någon egen hantering av konkurser utan ser bara till att den förvaltnings som sker alltid följer gällande lagar och regler.

  • (Information)

Även om det inte är dess primära syfte så har även Kronofogdemyndigheten en förbyggande uppgift. Genom information är tanken att allt fler ska förstå risken med att få skulder man inte kan betala och att man därigenom håller sig till en sund lånekultur. På så vis kan man säga att Kronofogden är en av de myndigheter som med information försöker minska behovet av just den myndigheten.


Har du felaktigt hamnat hos Kronofogden?

I vissa fall kommer personer till Kronofogden av misstag. Det kan exempelvis vara att man tror sig betalat in en skuld men kanske skrivit fel kontonummer. Exempel som nämns på Kronofogdens hemsida som kan ligga till grund för återkallelse av uppgifter i deras register är:

  • Du har inte fått någon avi.

Här måste man även kunna bevisa orsaken till att avin inte nått mottagaren. Det vanligaste är att man flyttat eller bytt folkbokföringsadress och att avierna därmed kommit till gamla adressen. Att man av slarv missat avin räknas inte som en bra orsak. Kronofogden räknar med att fodringsägaren skickar ut avierna enligt avtal så det är i detta fall upp till personen att påvisa att de inte kommit fram.

  • Betalningen har skett till ett felaktigt kontonummer

Även detta är mycket enkelt att bevisa med kontoutdrag från banken.

  • Betalningen har genomförts med felaktigt OCR-nummer

Detta ska styrkas och i många fall räknas detta som orsak till att uppgifterna om personen ska tas bort hos myndigheten.

  • Handläggaren har gett anstånd om längre betalningstid men detta genomfördes uppenbarligen inte.

Om man blivit lovad längre tid på sig att betala är det viktigt att man begär detta skriftligt. Skulle skulden ändå gå till Kronofogden är det lätt att bevisa att man faktiskt fått mer tid på sig.

Om man anser att man av någon felaktig anledning hamnat hos Kronofogden bör man i första han kontakta dem för att få kunskap i vad som ligger bakom detta. De gör i dessa fall en undersökning och prövning om uppgifterna om personen ska ändras eller inte.  Den som vill göra en rättelse skickar in en ansökan till Kronofogden.

Var noga med att få med följande uppgifter:

  • Personnummer
  • Samtliga uppgifter som finns hos Kronofogden som personen anser vara felaktiga
  • Orsak till att de anses vara felaktiga
  • Dokument som eventuellt styrker orsakerna ovan. Det kan exempelvis vara bevis på att man betalat in till fel konto eller liknande.
  • Uppgifter kring om skulden är återbetald eller om den eventuellt är återkallad
  • Eventuell fullmakt i det fall som någon annan person företräder dig

När en sådan ansökan kommer in påbörjar arbetet med att undersöka ärendet relativt fort. Brev med information skickas ut till berörda parter och dessa får även möjlighet att komma in med kompletterande information. Efter utredning meddelas beslut om vad Kronofogden anser i frågan.

Även om denna myndighet hävdar att skulden är rätt har man möjlighet att dra detta ett steg till och överklaga beslutat i domstol. Däremot ska man i detta fall vara medveten om att man även kan få betala domstolskostnader i det fall som domstolen anser att Kronofogden valt rätt beslut.

Om de däremot anser att uppgifterna är missvisande kommer de att blockeras eller helt och hållet tas bort. Oavsett så ska dessa uppgifter inte användas av kreditupplysningsföretagen när de granskar personens ekonomi. Är det däremot enbart en justering av exempelvis skuldbeloppet ska enbart detta ändras och i övrigt ändras inget.


Utmätning – Steg för steg

Det är Kronofogden som genomför utmätning och det betyder kortfattat att de anser att något som en person äger ska utmätas (Säljas av Kronofogden för att få in pengar till en skuld).

Första steget är att Kronofogden undersöker vilka tillgångar personen har. Detta sker både genom att fråga personen i fråga, kontakta banker, myndigheter och andra som kan ha tillgångar som tillhör personen.

Andra steget är att avgöra vad som ska prioriteras vid en utmätning. Det finns en tydlig lista på hur Kronofogden ska prioritera och även vad som inte får utmätas (Beneficieegendom)

Egendomen säljs sedan och pengarna används för att skulden ska bli betald. Egendomen kan säljas antingen via auktion eller där olika aktörer får lägga anbud. Vanligtvis genomförs det två försök till försäljning. Om sakerna inte blir sålda upphävs utmätningen på just dessa och de återgår till sin ägare.

Löneutmätning – Steg för steg

  • Utredning och kartläggning

Första steget är alltid att Kronofogden kartlägger personens inkomst. En blankett skickas ut, ”Redogörelse för inkomstförhållande” där personen uppger både inkomster samt andra ekonomiska förhållanden. Här nämns även hur man bor och familjesituation. Skulle dessa förhållanden över tid ändras bör man snabbt kontakta myndigheten för att ändra dessa. Detta eftersom beloppet på utmätningen avgörs av gällande ekonomisk situation.

Man kan även behöva uppge inkomster som sambo/make/maka har. Kronofogden kan visserligen aldrig göra löneutmätning på dessa personer för att täcka skulden men däremot används dessa inkomster för att beräkna hushållets gemensamma inkomst.

Den som väljer att inte svara på denna blankett kommer inte undan utmätning. Då gör Kronofogden en egen uträkning som riskerar göra att de gör en högre löneutmätning än annars. Denna uträkning grundar sig då på schablonbelopp samtidigt som inkomstinformation fås från arbetsgivare, Försäkringskassa, A-kassa m.m.

Utöver att man själv får lämna uppgifter tar även Kronofogden kontakt med Försäkringskassan och andra myndigheter för att se vilka bidrag som fås från dessa håll.


Vad får utmätas?

  • Enbart personens egendom kan säljas.

När Kronofogden gör en översikt över personens tillgångar utgår de från att allt som är i hemmet tillhör personen. Skulle det finnas egendom som tillhör någon annan i denna lägenhet måste personen tydligt kunna påvisa att det är en annan person som äger dessa ägodelar. I detta fall ligger alltså bevisbördan på personen som Kronofogden utreder.

Hittar Kronofogden istället egendom hos andra personer som de anser tillhöra den skuldsatta personen måste Kronofogden kunna bevisa ägandeskapet för att denna egendom ska kunna utmätas. I detta fall ligger alltså bevisbördan på Kronofogden.

  • Ej begränsat juridiskt

Om det finns ett gåvobrev eller testamente där det står att en egendom ska ägas av en person och att denna person inte får sälja den vidare så får inte heller Kronofogden ta denna egendom och sälja den. I detta fall väger det juridiska bakom dessa brev tyngre än Kronofogdens mål att driva in pengar.  Att skriva ett gåvobrev/testamente med denna klausul kan alltså vara ett bra sätt att verkligen säkerställa sig om att mottagare har egendom i sin ägo i framtiden.

  • Tillräckligt värdefullt

Tanken med utmätning är att få in pengar till en skuld. Att då utmäta egendom som i stort sett inte har något värde är inte någon idé. Visserligen kan man alltid resonera att allt har ett visst värde men man ska i detta fall även väga arbete mot förtjänst. Kronofogden har exempelvis inte någon vilja/möjlighet att sälja småsaker på en loppis för att få in småpengar. Det överskott som blir av försäljningen ska alltså täcka eventuella kostnader och även vara försvarbart utifrån tiden som läggs ner på försäljnigen.

  • Ekonomisk enhet ska vara intakt

Det är inte korrekt av Kronofogden att bryta en så kallad ”Ekonomisk Enhet”. Det betyder att man inte ska bryta en enhet som har ett större värde ihop än vardera del var för sig. Ett exempel är en bil. Även om däcken kan vara värdefulla så blir värdet på en bil högre om man säljer dem med däck på än utan. I detta fall är bilen (som sin helhet) en ekonomisk enhet. Detta kan även gälla samlingar av olika slag där just helheten gör att värdet blir högre. I dessa fall måste antingen Kronofogden sälja hela den ekonomiska enheten eller inte sälja den alls. Att sälja delar är alltså inte ett alternativ.

Värde inom familj (gift/sambo)

Om en person i ett äktenskap bli utsatt för utmätning kan Kronofogden se till hela hushållets egendom. Detta även om det är två personer som tillsammans har köpt in och äger egendomen. Enda sättet att komma runt detta är att det finns tydligt uppmarkerat att egendomen är inköpt av ena parten och att den personen är ensam ägare på just denna egendom.

Även om ett sambopar tydligt skriver upp vem som äger vad påverkar ändå relationen Kronofogdens beslut. Det är nämligen även hela månadsinkomsten för hushållet som man tar hänsyn till. Med andra ord kan de dra en mycket stor del av lönen från den som har skulder med hänvisning om att hushållet har andra inkomster att leva på.

I det fall som en lägenhet eller ett hus ägs tillsammans kan den utmätas. Boende är däremot något Kronofogden helst av allt inte vill sälja utan fokuserar i första hand på lös egendom. Skulle bostaden utmätas är det överlägset vanligast att paret flyttar och att pengarna för halva försäljningen går till skulder. Den andra halvan tillhör ju den andra ägaren som inte behöver använda dessa pengar till skulden.


Vad får inte Utmätas? – Beneficieegendom

I det fall som en skuld har kommit till Kronofogden och inte betalats i tid kan en utmätning ske. Kronofogden gör då en sammanställning av personens egendom för att avgöra vad som ska säljas för att skulden ska bli reglerad. Däremot finns det egendom som inte får säljas. Dessa kallas för Beneficieegendom. Detta är egendom som personen behöver ha för att klara sitt dagliga uppehälle.

Det som avgör om en egendom ska klassas som Beneficieegendom eller inte är helt och hållet personens gällande livssituation. Med andra ord kan en egendom som för en person klassas som Beneficieegendom inte klassas som detta för en annan person. Några saker som däremot ofta blir klassad som detta är:

    • Glasögon och andra funktionsnedsättande hjälpmedel
    • Smycken, klockor m.m. som inte har något högre värde
    • Kläder. Detta främst för att det inte har något andrahandsvärde. Undantaget är dyrare pälsar eller enstaka märkesplagg med högt marknadsvärde.
  • Nödvändiga möbler för hemmet. Även här är det helt och hållet behovsprövat.
  • Musikinstrument. Detta i de fall som barn har dessa i studier.

Överklaga utmätning?

Den som anser att Kronofogden tagit fel beslut gällande utmätning ska självklart överklaga detta beslut. Första steget är att begära rättelse. Detta sker genom att man tar kontakt med myndigheten och anger skäl till varför man anser att beslutet varit fel. Om de står fast vid sitt beslut kan nästa steg tas som är att beslutet överklagas till domstol. Att göra detta är däremot riskfyllt. Visar det sig att domstolen anser att Kronofogden tagit rätt beslut kommer förlorande part i målet (privatpersonen) få betala rättegångskostnaden. Med tanke på att det är flera jurister anställda hos Kronofogden bör man tänka igenom fallet mer än en gång innan det dras till domstol.

Överklaga Löneutmätning?

Om man anser att löneutmätningen är ett felaktigt beslut av Kronofogden ska man i första hand kontakta dem och komma med information om varför denna utmätning är fel. Däremot är det Tingsrätten som tar beslut om löneutmätningen ska gälla eller inte. I detta fall ska man även komma ihåg att det beslut som Kronofogden tagit (att utmätning ska ske) gäller till Tingsrätten eventuellt ändrat beslutet. Med andra ord kommer utmätning att ske, åtminstone fram till tingsrättsförhandlingarna är avslutade..

Nästa steg är att gå till domstol och överklaga beslutet. Innan detta genomförs bör man samtala om möjligheten att vinna målet med en jurist.


Normalbelopp

När Kronofogden gör en löneutmätning ser de till att personen har kvar ett förbehållsbelopp. Detta kallas ofta för existensminimum (se mer info nedan). Hur mycket detta är beror på familjesituation. Utöver boendekostnad läggs ett normalbelopp på summan. Exempel på normalbelopp är följande och de siffror som anges är tagna från 2015.

Ensamstående vuxen- 4675kr

Samboende makar/sambor- 7723kr

Barn upp till 6 år -2480kr

Barn över 7 år – 2855kr

Det är denna summa som ska räcka till mat, kläder, transport m.m.


Existensminimum

Även om de flesta kallar det för Existensminimum så är det rätta ordet Förbehållsbelopp. Det är detta ord som används av Kronofogden. I denna artikel kommer därmed förbehållsbelopp användas även om det är exakt samma sak som ”Existensminimum”.

Vid en löneutmätning räknar Kronofogden ut hur mycket av lönen som personen ska få behålla (Förbehållsbelopp). Detta för att man ska kunna få en skälig levnadsstandard.

Boendekostnad

För det första ska detta belopp täcka boendekostnaderna.

Så länge som personen bor i hyreslägenhet är det mycket enkelt att räkna ut denna kostnad. Detta eftersom det är hyran samt eventuellt värme. För den som bor i villa eller bostadsrätt kan det vara något mer otydligt. Det sker då alltid en individuell bedömning gällande vad som ska klassas som boendekostnad. Detta eftersom det tillkommer kostnader för räntor, amorteringar och andra driftkostnader.

Normalbelopp

Utöver boendekostnaden läggs det på ett normalbelopp. Detta är alltså ett belopp som ska räcka till allt annat än boendekostnaden så som mat, internet, telefon, mediciner m.m. Normalbeloppet grundar sig på hur många som bor i hemmet, hur många som är barn/vuxna, samt hur gamla barnen är. Se tabell över gällande nivåer för 2016 här.

Tillägg

Boendekostnader och normalbelopp räknas alltid in av Kronofogden när Existensminimum ska räknas ut. Utöver det kan även vissa tillägg göras. Detta sker då efter individuell prövning. Exempel på kostnader som kan räknas in i beloppet för existensminimum är:

  • Medicin, tandläkarbesök, handikapphjälpmedel
  • Billigaste färdsättet till och från arbetsplatsen
  • Barnomsorg och underhållsbidrag
  • Tilläggskostnader för specialkost om läkare har ordinerat detta
  • Glasögon (om intyg finns för behov)

Den som känner sig osäker ska alltid kontakta Kronofogden och fråga hur man bör agera om en större utgift kommer som man inte klarar av att hantera med det existensminimum som råder. I vissa fall kan nivån höjas för att klara enstaka förhöjda kostnader.