Ränta

Bild räntaListräntaMinusränta/Negativ räntaEffektiv ränta – Nominell ränta

Referensränta –  SnitträntaReporänta  – Rörlig ränta

RäntetakRäntearbitrageRänteskillnadsersättning – Räntekarta – Räntenetto

 

Listränta / Listpris

De bolåneräntor som banker presenterar mot allmänheten kallas för listräntor. Med andra ord är det listräntorna man ser i de fall som flera olika banker jämförs online. Det är lätt att få känslan att det är denna räntesats som låntagaren kommer att få låna pengarna till men så är inte alltid fallet.

Genom att ha låg belåningsgrad eller ha andra tjänster hos banken kan en lägre räntesats fås. En viss ränterabatt ges för att premiera detta. Det går alltså att relativt lätt få en lägre ränta än den som anges som listränta.

Nackdelar med listränta

Den första nackdelen med listränta är det som nämnts ovan. Den är inte jämförbar i jakten på en riktig låg bolåneränta. Detta eftersom de flesta banker ger mer eller mindre rabatter åt sina kunder. För de med låg belåningsgrad och som samtidigt är helkund hos banken kan det skilja rejält mellan listränta och den faktiska räntan som erbjuds.

Den andra nackdelen är att den rabatt som ges enbart gäller under en viss period. En kund som ges 0,4 procentenheter i ränterabatt när lånet tecknas kommer bara ha rabatten under en viss period. Sedan går räntesatsen automatiskt upp till listräntan. Som kund måste man alltså vara vaksam på när detta sker och kontakta banken och förhandla om räntan för att ännu en gång få rabatten. Det sistnämnda är det många som glömmer och sitter därmed på onödigt höga räntor.

Lättare att jämföra 2015

I september 2014 införde Skandiabanken ”snittränta”. Det betyder att de tydligt informerar sina kunder vilken ränta som de i snitt har erbjudit på bolån. Detta under föregående månad. De har kvar listräntan men anger alltså samtidigt hur mycket rabatt som den genomsnittliga bolånekunden fått. På så vis ser man lite tydligare vilken ränta som de faktiskt ger. Om alla banker skulle visa snitträntan skulle det bli något enklare för konsumenterna att hitta den bank som i realitet ger lägst ränta. Nu spelar det visserligen in hur många och vilka som ansöker om lån men det ger åtminstone en viss fingervisning.

Även Finansinspektionen har uppmärksammat att listräntorna mycket ofta skiljer sig mot den faktiska räntesatsen som låntagaren får och har därför kommit med ett förslag om att alla banker ska visa sin snittränta från och med i Mars 2015.

bild ränta ner


Nominell ränta

Den avgift som en person får betala för att ta ett lån brukar kallas för ränta. Summan består av en procentuell del av lånebeloppet och betalas vanligtvis per månad eller per år. Om en person tar ett lån på 10.000kr och årsräntan är 5% betyder det att personen får betala 500kr i ränta efter ett år. Detta förutsatt att inte någon avbetalning skett under denna tid.

I detta fall är det den nominella räntan som räknats ut. Med andra ord  – hur mycket personen kommer få betala i rena ränteutgifter.

Men när man tar ett privatlån eller sms-lån förkommer det ofta andra avgifter. Det kan vara aviavgifter varje månad, uppläggningsavgift och andra fasta kostnader. Detta är ju också kostnader för personen men det är inte räntekostnader.

Personen som i exemplet ovan fick betala 500kr i ränta kanske också fick betala 250kr i olika avgifter under detta år. Räntan och avgifterna tillsammans avgör den effektiva räntan. (Läs mer om effektiv ränta här).

Det banker ofta gör är att de lyfter fram den nominella räntan stort och skriver sedan med betydligt mindre text att det tillkommer en del avgifter. Eftersom låntagaren behöver betala både ränta och avgifter är det ju den effektiva räntan som är intressant när lånen jämförs.

Nominell ränta är alltså enbart räntekostnaden. Effektiv ränta både räntekostnaden och andra avgifter.


Minusränta / Negativ Ränta

Minusränta, eller negativ ränta, betyder att räntesatsen sätts under noll. Det betyder att räntan får en motsatt effekt mot vad man vanligtvis är van med. En person som sätter in pengar på en bank och får vanligtvis ränta på dessa. Men om banken istället erbjuder minusränta kommer personen få betala pengar för att få ha dessa på banken.

Det är enbart vid inlåning som begreppet minusränta används. Orsaken är att någon bank aldrig skulle erbjuda minusränta på utlåningsverksamheten. Det skulle nämligen innebära att låntagaren skulle få pengar om ett lån tecknades. Ju större lån desto mer pengar skulle behöva betalas ut.

Det kan även låta bakvänt och för många osannolikt att en bank skulle erbjuda minusränta vid inlåning eftersom det skulle innebära att spararna måste betala för att ha pengarna på banken. Men det har skett vid ett flertal tillfällen.

Minusränta i Verkligheten

 

Begreppet minusränta är något som sällan används då denna situation sällan uppstår.. Men under våren 2015 blev det ett begrepp som många för första gången mötte. Inför att Riksbanken skulle presentera kommande räntenivå på Reporäntan var det flera experter som uttalade sig om att de trodde att en minusränta skulle införas.

Resultat blev också att Riksbanken sänkte räntan till -0,10 vilket blev första gången i svensk penninghistorik som en negativ ränta införts.

Hur en minusränta för bankerna påverkar privatpersoner är inte självklart. Det som sker är att bankerna får en extra kostnad vilket många försöker täcka upp med högre intäkter. I princip skulle det kunna innebära att bankerna tar ut avgift av de som sätter in pengar på banken. Ett annat alternativ är att höjer priset på korthantering och fondhantering. Eller så kan de höja boräntan.

Oavsett så betydde minusräntan som infördes en kostnad för bankerna. En kostnad som eventuellt täcks upp av större kostnader för konsumenterna.


Effektiv ränta

Det första som många tittar på när de ska teckna ett lån är vilken ränta de får. Det vet både banker och andra låneinstitut vilket gör att de är snabba med att lyfta fram räntesatsen i reklamen och på hemsidor. Men denna är egentligen irrelevant. Det är den effektiva räntan som man i första hand ska jämföra. Dessutom kan priset bli olika trots att två banker erbjuder exakt samma effektiva ränta.

Vad är effektiv ränta?

Med effektiv ränta menas den sammanlagda kostnaden som en person behöver betala under ett år för att ha ett lån. Detta innefattar alltså både ränteutgiften samt eventuella avgifter så som aviavgifter, uppläggningsavgift m.m. Detta begrepp infördes då det var tydligt att privatpersoner hade svårt att jämföra låneinstitutens räntor och avtal mot varandra.

Den effektiva räntan speglar alltid helheten och blir bäst jämförbar om man vill hitta det billigaste lånet. Då det är vad man får betala som är intressant för låntagaren är det alltså den effektiva räntan som är intressant.

Sverigekont_räntefritt bild

Effektiv ränta på räntefria lån

Det finns ett flertal lånegivare som erbjuder ”räntefria lån” För att det ska vara gratis ska det varken finnas ränta eller kostnader. På vår sida om räntefria lån går det tydligt att se hur olika det kan presenteras av företagen. Vissa har helt räntefria lån där det inte heller finns några avgifter. I detta fall blir den effektiva räntan också noll.

Andra har räntefritt lån men med uppläggnigsavgift och ibland även aviavgifter.Kredit365 erbjuder exempelvis räntefritt lån på 1000kr i 30dagar. Men då tillkommer uppläggningsavgift på 350kr samt aviavgift på 45kr. För dessa 30dagar kommer alltså en kostnad på 395kr betalas vilket motsvarar en effektiv ränta på 5641%.

På ”räntefria lån” är det extra viktigt att jämföra den effektiva räntan eftersom denna speglar den totala kostnaden för lånet. Låntagare kan lockas av Kredit365 då det står att man lånar utan ränta. Men ser man till totalkostnaden är de en av de allra dyraste aktörerna vid lån på 1000kr under en månad.

jämföra räntor

Samma ränta – men olika effektiv ränta

Följande exempel visar hur tillfällena då räntan betalas ut (i detta fall på ett sparkonto) avgör den effektiva räntan.

En bank erbjuder en sparränta på 10% på ett år. Utbetalning av ränta sker 1 gång per år. Den som sätter in 1000kr i början av året har sedan 1100kr i slutet av året.

En annan bank erbjuder utbetalning av ränta två gånger per år men fortfarande en ränta på 10%. Vid första tillfället ges 1000*10%/2=50kr. Sedan sitter ju 1050kr under kommande halvår. Vid andra tillfället betalas 1050*10%/2=52,50kr.

I detta fall får alltså personen 2,50kr mer per år.

Generellt gäller därmed att ju fler utbetalningar av ränta som sker per år desto mer kommer spararen att tjäna på sparandet.

Detsamma gäller även bakvänt för låntagare. Ju fler gånger som räntan ska betalas desto större kommer den effektiva ränta att bli.

Ett exempel kan tas från Credway som erbjuder en månadsränta på 2,42%. Om man enbart multiplicerar 2,42 med 12 (månader per år) blir summan 29,04. Många tror att det är så man räknar ut den effektiva räntan men eftersom företaget tar ut månadsränta blir det ränta-på-ränta vilket skapar en effektiv ränta på 33,18% (Enligt deras egen uträkning).

Missvisande effektiv ränta

Så länge som ett lån ska återbetalas på minst 12månader är effektiv ränta en mycket bra faktor att jämföra. Det blir tydligt hur mycket man kommer att betala per år för lånet (i procent) och det lån som har lägst effektiv ränta är även vanligtvis billigast i längden (Med viss reservation – Läs mer under ”Olika kostnader vid samma effektiv ränta”.)

Är det däremot lån med kortare amorteringstid blir den effektiva räntan lite missvisande.

Ex:

Ett lån tecknas hos Onea på 5000kr. Det ska vara återbetalt på 3 månader och har då en effektiv ränta på 288,50%. Det kan låta mycket högt och de som kritiserar snabblån brukar ofta lyfta fram den effektiva räntan som skräckexempel på hur dyrt det är med dessa lån. Men orsaken är att den effektiva räntan beräknas på ett år men att lånet (i detta exempel) ska vara återbetalt på tre månader. Den totala kostnaden för lånet är ca 1200kr.

vivus-effektiv-rantaEtt ännu tydligare exempel kan visas från Vivus. Ett lån tecknas på 10.000kr och låntagaren väljer återbetalningstid på 7 dagar. Den effektiva ränta blir hela 4242%. Kostnaden för lånet är däremot 750kr.

Den effektiva ränta kan gör att lånen ser extremt dyra ut. Ibland med all rätt – men ofta blir det missvisande utifrån ett kostnadsperspektiv.

När snabblån jämförs kan mycket väl effektiv ränta jämföras. Är det två lån med exakt samma belopp och amorteringstid speglar den effektiva räntan vilket lån som är billigast. Detta även om det kan låta dyrt med lån som har 4242% effektiv ränta.

Olika kostnad vid samma effektiv ränta

I Sverige har vi något som kallas för ränteavdrag. Detta betyder att de som betalat ränta under året får dra av 30% av räntekostnaden på deklarationen. Det är något som vanligtvis sker automatiskt då bankerna lämnar in all information till Skatteverket. Däremot är det enbart räntan man får göra avdrag för och alltså inte avgifter. Ett lån på 5000kr och 5% effektiv ränta (4% nominell ränta + avgifter) är alltså bättre att ta än ett lån på samma summa men med 4,5% effektiv ränta (2% nominell ränta, resterande är avgifter).

Vanligtvis är detta inte något man behöver lägga så stor vikt vid då avgifterna brukar vara mycket små. Men tas ett väldigt litet lån kan avgifterna bli en stor del av den totala kostnaden. I detta fall kan man spara lite på att söka det lån med högst nominell ränta bland de som har samma effektiva ränta.

Men sammantaget är det framförallt den effektiva räntan som ska jämföras när ett lån tas.

Effektiv ränta kan räknas ut på olika sätt på kreditkort

När effektiv ränta ska räknas ut på ett lån är det tydligt vilka siffor som ska användas. Det är nämligen tydligt när lånet tecknas, dess räntesats och när det ska vara återbetalt. Men med ett kreditkort är det inte alls lika tydligt. Vi har märkt att olika kreditkortsföretag använder något olika beräkningar för att avgöra kortets effektiva ränta.

När startar krediten?

Effektiv ränta beräknas alltid på 12 månader. Men frågan är när dessa 12 månader ska börja. Om en person handlar med kortet den 16:e januari utnyttjas ju krediten från det datumet. Den räntefria perioden är något olika men ungefär i mitten av februari kommer sedan fakturan som sedan ska vara betald inom 30 dagar. I detta fall har personen alltså utnyttjat hela 60 dagars räntefri kredit.

Frågan är den effektiva räntan ska beräknas från inköpsdatum (16:e januari) eller ca 15:e mars dvs efter de räntefria dagarna är förbi. När vi räknat på dessa två exempel blir den effektiva räntan betydligt högre om man räknar med 12 månaders ränteperiod mot om man enbart räknar med 10 månaders ränteperiod.

Det är exempelvis dessa två sätt som kreditkortsbolagen använder sig av för att beräkna den effektiva räntan.

Med eller utan årsavgift

Det finns ett flertal kreditkort som inte har någon årsavgift. Av de som har en årsavgift är det vanligt att man inte behöver betala första året. Om ett kreditkortsföretag beräknar den effektiva ränta på första året man har kortet så kan de alltså välja att räkna utan denna årsavgift. Men man ska komma ihåg att den avgiften tillkommer året efter och därmed blir effektiva räntan högre under det kommande året.

Även här finns alltså olika väger att räkna ut den effektiva räntan på – med eller utan ordinarie årsavgift.

Vilket belopp ska den beräknas på?

Enligt lag ska effektiv räntan presenteras i ett exempel på utnyttjad kredit. Gällande kreditkort finns ingen regel som anger hur stor kredit som detta exempel ska gälla. Det gör att vissa kreditkortsföretag presenterar en effektiv ränta på en kredit på 20 000 kr som betalas tillbaka på 12 månader medan andra presenterar en effektiv ränta på 10 000 kr som ska återbetalas under lika lång tid. Helt korrekt jämförelse blir det därför inte.

 


Referensränta

Två gånger per år sätter Riksbanken referensräntan. Detta sker då 1jan och 1juni. Referensräntan speglar då den reporänta som varit under det föregående halvåret. Däremot avrundas den alltid till halva procentenheter.

Referensräntan ligger till grund för andra räntor. Bland annat grundar sig dröjsmålsräntan på referensräntan. Om inte annat nämns i avtalet gäller att dröjsmålsräntan är 8% plus gällande referensränta. Referensräntan har just detta främsta syfte. Den har inte något syfte gällande den penningpolitik som förs i landet.

Gällande referensränta går att se på Riksbankens hemsida


Snittränta

räknaut4_färgNär bolån jämförs online ser man snabbt att det skiljer mycket lite i ränteläge mellan de olika bankerna. Men är det den räntesats som anges som man som låntagare kommer att få? Nej, inte alls. Det går nästan alltid att få någon slags rabatt på räntan. Antingen genom att bli helkund hos banken eller att ha låg belåning på huset. Utöver det kan andra faktorer spela in som om man har månadssparande hos banken eller andra lån.

Med andra ord kan man relativt lätt få lägre räntesats vilket gör att de räntesatser som visas hos bankerna egentligen bara är listräntor (Läs mer i artikeln listränta här).

För att det ska bli enklare att jämföra ränteläget har begreppet Snittränta införts. Med det menas vilken ränta som låntagarna i genomsnitt har fått.  Om listräntan är 2,2% så kan det mycket väl vara så att snitträntan är enbart 2,0%.

För att göra det enklare i jämförelsen mot listräntan har Skandia (som var först ut med att redovisa detta) valt att presentera snittrabatten. Snittrabatten talar än mer tydligt om vad för rabatt som kunden får i jämförelse med listräntan. Det man ska komma ihåg är att detta alltså är ett genomsnitt så kunden kan mycket väl få både högre eller lägre ränta än snitträntan.

Skandia först ut

I september 2014 var Skandia först ut med att tydligt redovisa snittränta på sin hemsida. Många hade förväntat sig att andra banker skulle följa efter eftersom detta sågs som något mycket positivt ur ett

konsumentperspektiv. Men de andra storbankerna svarade att de inte skulle göra detta om inte FI (Finansinspektionen) krävde detta. Ett något oväntat beslut då lånemarknaden är stenhård och de flesta banker gör allt för att hitta konkurrensfördelar.

Däremot förväntas FI komma med ett förslag på att bankerna måste visa snitträntan från och med 1 Mars 2015


Reporänta

En av de viktigaste faktorerna som påverkar vilken boräntan blir för privatpersoner är Reporäntan. Denna ränta är Riksbankens viktigaste styrränta d.v.s. den ränta som de främst använder för att nå sitt ekonomiska mål, d.v.s. att hålla inflationen på önskad nivå. Reporäntan anger vilken ränta som bankerna kan låna eller spara pengar till hos Riksbanken. Detta på en period av sju dagar.

Reporäntan påverkar boräntan

Då Reporäntan påverkar kostnaden för lånen hos bankerna resulterar även en höjd reporänta att bankerna behöver höja sina utlåningsräntor till privatpersoner och företag. Detsamma gäller åt andra hållet d.v.s. om Riksbanken sänker Reporäntan följer vanligtvis bankerna med och sänker räntan.

Detta är däremot inte något som måste ske även om det är vanligast. I vissa fall har en del banker låtit bli att sänka räntan lika mycket som Riksbanken sänker sin. Genom detta får de en större marginal vid bolånen. Just detta är något som en del banker har fått mycket stark kritik för genom åren.

Just eftersom reporäntan styr utlåningsräntan hos bankerna används ofta namnet styrränta vilket i detta fall är samma sak.

Högkonjunktur – Dämpa inflationen

Om det ekonomiska läget i Sverige är att ekonomin bedöms vara i högkonjunktur och detta resulterar i en inflation över inflationsmålet kan Riksbanken höja räntan. Detta för att dämpa investeringslusten och lånelusten vilket långsiktigt kontrollerar högkonjunkturen och därmed även inflationen.

Lågkonjunktur – Öka inflationen

Om det ekonomiska läget i landet istället är lågkonjunktur kan Riksbanken ta beslut att sänka räntan. Detta för att skapa lägre lånekostnader och ökat intresse för att låna. Detta i sin tur påverkar att konsumtionen ökar och därmed att högkonjunkturen lättare kommer igång. Genom att förbättra ekonomiska läget ökar inflationen och Riksbanken kan lättare nå sitt mål på 2,0%.

Däremot ska tilläggas att de förändringar som Riksbanken gör i Reporäntan inte ger förväntad effekt förrän kring 12-24 månader efter förändringen. Av den anledning försöker alltid banken att förutspå vad som kommer hända i den svenska ekonomin vilket inte alltid är rätt. Utöver detta problem har även Riksbanken problem med att effekten ibland kan utebli. Detta syntes inte minst 2014 då räntan var historisk låg men någon inflation var det ändå inte att tala om. Men då detta är Riksbankens i stort sett enda vapen mot för låg inflaton resulterade det i ännu fler sänkningar.

Läs även artikeln ”Från räntetopp till räntedopp” – En tillbakablick på Reporäntans historia


Rörlig ränta

Rörlig ränta är motsatsen mot bunden ränta. Det betyder att räntesatsen kan röra sig både uppåt och nedåt ett flertal gånger under lånets löptid. På bolån kallas denna även för Tremånadersräntan. Detta eftersom den räntesats som bankerna sätter sedan är samma under de kommande tre månaderna. Därefter har banken möjlighet att höja/sänka räntan inför kommande tre månader

Fördelar med rörlig ränta

  • Lägre ränta

Mycket ofta är den rörliga räntan något lägre än den bundna. Det har hänt vid enstaka tillfällen att det har varit tvärtom men detta tillhör undantagen. Den som väljer rörlig ränta får därmed den lägsta räntan på marknaden. I alla fall för stunden. För nackdelen är att den rör sig – både uppåt och nedåt.

  • Flexibilitet

Den som har rörlig ränta kan när som helst betala av hela lånet utan att behöva betala någon avgift för detta. Man kan därmed ta ett lån hos en annan bank (om exempelvis de ger bättre avtal) och betala av det första lånet. Rörligheten är därmed betydligt större än på de lån där räntan är bunden.

Nackdelar med rörlig ränta

  • Sämre ränta

Fördelen med rörlig ränta kan alltså även vara dess nackdel. Just när lånet tecknas är den rörliga räntan oftast lägst. Men med tiden kan räntenivåerna gå upp och låntagaren kan få betala högre ränta än den som tecknat ett lån med bunden ränta vid samma tillfälle som detta lån tecknades.

Ex: En person tar ett lån på 1 miljon kronor. Den rörliga räntan är på 1,65 och den bundna (3 år) är på 1,8. Denna person (A) väljer rörlig ränta samtidigt som en annan person (B) väljer bunden ränta.

Under första året får A betala 1,65% medan B betalar 1,8%. Under det andra året höjs räntorna av olika orsaker och den rörliga landar på 2,1 och den bundna på tre år på 2,3. Nu får A betala 2,1% och B fortfarande 1,8%. Detta eftersom B hade bundit sin ränta.

Risken med rörlig ränta är därmed att man får en hög ränta samtidigt som fördelen är att man kan få en riktigt låg ränta.

  • Osäkerhet

Just osäkerheten gällande hur den rörliga räntan kommer röra sig är orsaken till att många väljer bunden ränta på sina bolån. .

Kombination eller ränta med räntetak

För att både ta del av rörliga räntans fördelar och få en viss trygghet är det vanligt att dela upp bolånet i flera mindre lån som alla har olika bindningstid. Exempelvis kan miljonlånet delas upp i fyra lån där ett är rörligt, ett är bundet på 1 år, ett på 3 år och ett på 5 år. Genom detta begränsar man riskerna att få betydligt större ränteutgifter om räntan snabbt skulle stiga.

Ett annat alternativ är att teckna rörligt ränta med räntetak. Det innebär att man har rörlig ränta men att den aldrig kan gå över en viss nivå. Den räntekostnad man har är något högre än den rörliga standardräntan men det är priset man får betala för att få detta tak. Skulle den rörliga räntan gå över detta tak får låntagaren i alla fall maximalt betala ränta i nivå med detta tak.

På så vis får man fördelen med rörliga låga räntan och fördelen med ett tak som gör att ränteutgifterna inte kan skena iväg. Däremot bör man titta på hur mycket man betalar för denna fördel. Detta eftersom just kostnaden är något som många banker blivit kritiserade för.


amortera

 Räntetak

Ska man ha rörlig eller fast ränta?

Det är en fråga som många ställer sig när bolånet ska tecknas. För tillfället (2014) väljer över 70% rörlig men samtidigt är det att ta en viss risk. Skulle räntan gå uppåt kommer ränteutgifterna att bli högre än vad de är idag. Samtidigt har historien visat att rörlig ränta är det mest lönsamma under många längre perioder.

Ett alternativ är att ta fördelarna från bägge dessa och teckna ett lån med räntetak.

Räntetak innebär att man har en ränta som följer den rörliga räntan. Men samtidigt finns ett tak satt. Oavsett om den rörliga räntan går upp över denna gräns så betalar bara låntagaren en ränta som anges av gränsen.

För att få denna säkerhet betalar man en viss premie till banken. Denna betalas oavsett om låntagaren betalar en låg räntesats eller om han/hon får betala den maximala nivån (räntetaket)

I likhet med andra ränteformer har man möjligheten att förhandla och diskutera med banken gällande räntenivå. Genom att exempelvis vara helkund och ha låg belåningsgrad kan man många gånger få en lägre räntenivå än annars.

Lån med räntetak är även möjlig att lösa i förtid – till skillnad mot bundna räntor. Däremot får man då betala den avgift man annars hade betalat under hela låneperioden.

Räntetak passar framförallt:

Då räntetak ger en trygghet i hur mycket lånet maximalt kommer att kosta är detta ett bra alternativ för de som söker tryggheten men samtidigt vill komma åt den något lägre ränta som den rörliga räntan kan ge.

Fördelar:

  • Låntagaren vet alltid hur dyrt det maximalt kommer bli med lånet
  • Kan ge lägre ränta än om man binder lånet på samma period
  • Möjligheten finns att ha räntetak på olika många år
  • Går att teckna på nya eller befintliga lån
  • Går att lösa i förtid

Bara fördelar?

Finns det då bara fördelar med räntetak?

Nackdelen sitter i den premie som man är tvungen att betala. Med tanke på att banken analyserar och gissar sig till kommande räntenivå är avgiften inräknad i detta. Det ger en viss trygghet men är det värt kostnaden?

Ett exempel (från sep 2014) visar på skillnaden

Om ett lån hade tagits på Nordea med rörlig ränta hade räntan varit 2,43%. Hade samma person istället valt att binda räntan på fem år hade räntenivån hamnat på 3,1%.  Om istället ett lån hade tagits med räntetak hade räntan var 2,67% (ränta plus tilläggsräntan).  Men då har man med säkerhet inte en ränta på över 3,4% under låneperioden.

I detta läge beror allt på vad man tror om framtiden. För tillfället är ett lån med räntetak bättre än ett lån med bunden ränta. Men samtidigt kan räntan gå upp och om så sker kan det visa sig varit bäst att bundit lånet på fem år.

Trygghet kontra risk – det är frågan.


Räntearbitrage

jämföra räntorRäntearbitrage innebär att man lånar pengar (räntekostnad uppkommer) och sedan sätter dessa på ett räntebärande konto (ränteintäkter uppkommer) och att intäkterna därmed blir större än kostnaderna.

Inom ett och samma land uppkommer denna situation extremt sällan då bankerna därmed förlorar på detta. Men det förekommer och detta i situationer då låneräntan är extremt låg.

Exempel:

En bank erbjuder lån till 1,0% ränta. En person lånar 1 miljon kronor och får därmed betala 10.000kr i ränta per år. Eftersom det finns ränteavdrag kommer personen efter avdrag ha betalat 7000kr.

En annan bank erbjuder inlåningsränta på 1,1%. Här sätts miljonen in och man får då 11.000 i ränteinkomst under året. Efter att kapitalvinsten beskattas har man ca 7700kr kvar. Därmed en vinst på 700kr för en investering av 1 miljon.

Det är alltså stora summor som behöver placeras för att det ska ge någon större avkastning. I de fall som det uppstår räntearbitrage är även skillnaderna mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan extremt liten. För privatpersoner finns därmed inte någon större möjlighet att tjäna pengar på detta.

Det avgör amortering eller inte

I och med att räntearbitrage trots allt förekommer betyder det att det inte alltid är bäst att amortera. I en krönika, hos

Privata Affärer,

skriver Marcus Hernhag just om denna situation. Deras bostadsrättsförening hade i ett lån på 0,4% ränta.  Detta samtidigt som föreningen hade ett sparkonto med en ränta på 0,6%. Därmed är det svårt att argumentera för att amortering ska ske istället för att pengarna ska sparas på sparkontot.


Ränteskillnadsersättning

De som har ett rörligt lån kan alltid betala av detta i hur stor utsträckning som helst. Man kan med andra ord teckna lånet ena dagen och betala av det nästa dag. Detta utan att man blir belagd med några extra avgifter. Det är en av fördelarna med att välja rörlig ränta.

Med fast ränta har man däremot en trygghet i att man vet hur stor räntan kommer att vara under hela låneperioden. Däremot har man inte samma möjlighet att betala av lånet innan löptiden är slut. Eller rättare sagt så har man möjligheten men om man gör detta får man betala en extra ränteavgift som heter ränteskillnadsersättning.

Varför kostnad?

I den räntekostnad som en fast ränta består av har banken lagt in egna kostnader för lånet. Om lånet betalas av tidigare än beräknat skulle banken därmed förlora pengar. Därför får de ta ut en extra avgift.

Fråga alltid

Det säkraste är alltid att fråga sin bank om vad avgiften skulle bli för att lösa ett lån i förtid. Det finns nämligen stora skillnader. En del banker tillåter inte någon större amortering är vad som är planerade medan andra godkänner en avbetalning på lånet på upp till 20% av hela lånesumman utan att någon ränteersättning behöver betalas.

Med andra ord är det genomtänkt att fråga banken om vilka regler de har och därigenom räkna ut den mest ekonomiska lösningen. I vissa fall kan det vara mer lönsamt inte lösa lånet då kostnaden för att lösa det skulle bli allt för stor.

Byte av bostad

Om man säljer en bostad för att köpa en ny brukar det vara vanligt att man kan ha den nya bostaden som säkerhet för det gamla lånet. Det är då bara säkerheten som byts ut och därmed behöver inte lånet lösas för att man sedan ska behöva teckna ett nytt bolån. Detta är en stor fördel eftersom många har bundna bolån på sina bostäder när de kommer till den punkt då det är dags att byta bostad.

Före eller efter 1:a Juli 2014

Den första juli infördes det nya regler kring ränteskillnadsersättningen. Detta till konsumenternas fördel. Däremot gäller fortfarande de gamla reglerna för de som har tecknat ett lån med fast ränta före detta datum. Det är alltså den dag som lånet tecknats på som avgör vilka regler som är gällande.

  • Före 1 Juli

Om ett lån ska lösas som är tecknat för 1 juli 2014 börjar man med att jämföra den nuvarande räntan med en uträknad jämförelseränta. Detta är en ränta som räknas ut genom att man tittar på den nuvarande räntan som finns på statsskuldsväxlar (alternativt statsobligationer) som har lika lång löptid som det lån som låntagaren har kvar.

Om det är statsskuldsväxlar eller statsobligationer som man ska jämföra med beror på hur lång tid det är kvar till att lånet ska förfalla. Om det är minst ett år kvar av löptiden jämför man med statsobligationer. Är det kortare tid kvar är det statsskuldsväxlar man tittar på.

Nu är det inte alltid man kan hitta en obligation eller växel som har exakt samma förfallodag som lånet. I detta fall tar man fram två obligationer (eller växlar) som ligger närmast detta datum. En före och en efter. Därefter beräknas ett tal på vad räntan borde varit om de förfallit exakt det valda datumet.

När man har denna räntesats läggs även en procentenhet till. Nu har man nått fram till det som kallas för jämförelseräntan.

Man tar sedan skillnaden mellan denna jämförelseränta och den ränta som låntagaren har på sitt lån. Detta multipliceras sedan med skulden och den tid som var kvar av låneperioden.

Ett exempel:

Räntan på en statsobligation som förfaller på samma dag som lånet är 1,8%. Man lägger på 1% och därmed blir jämförelseräntan 2,8%.

Om en person har en bunden ränta på 5% blir alltså skillnaden 2,2%. Det är då denna räntesats som ska betalas på lånesumman och även multipliceras med åren som är kvar på lånet.

Utöver det finns det även ett krav på nuvärdesberäkning. Om så sker kommer ränteskillnadsersättningen bli lägre än annars. Detta eftersom långivaren måste ta hänsyn till om amortering var planerad på lånet.

  • Från 1 Juli 2014

Det som förändrades första juli 2014 var att räntan ska beräknas på bostadsobligationer. Detta istället för som tidigare statsobligationer eller statsskuldsväxlar.  I övrigt är det som ovan.


Räntekarta

Den räntesats som bankerna uppger offentligt, gällande bolån, kallas för listränta. Men det är enkelt att få rabatt på denna och därmed få lägre ränta på sitt bolån. Hur vet man då om rabatten man fått varit liten eller stor? Ett sätt är att jämföra mot andra i sin omgivning och se vilken ränta de förhandlat sig till. Det är detta som SvD:s tjänst räntekarta gör.

På hemsidan kan alla privatpersoner som har bolån ange bank, bindningstid, ort och året då lånet togs. Detta markeras sedan med en röd pil på en karta över Sverige. I och med att det är tusentals som lagt in sina uppgifter kan man lättare se ett ungefärligt värde på vad andra i sin omgivning har fått för ränta. Däremot är det endast identifierat med ett postnummer så man kommer inte uppge namn eller exakt bostadsadress vilket håller sekretessen hög.

Fördelar med räntekartan är att man kan få en uppfattning om vad för ränta man kan få hos bankerna.

Nackdelen är att den information som går att se inte är komplett för att man ska kunna göra en rättvis jämförelse. En sak som väger mycket tungt i hur mycket rabatt man får mot bankernas listpris är hur stor belåningsgrad

man har. Dessutom kan rabatter ges om man exempelvis har sparande eller andra tjänster hos banken. Vilka rabatterande faktorer som utnyttjats framgår inte på denna räntekarta. Men det kan ändå vara en inspirerande karta som visar på att man kan pressa boräntan rejält mot de gällande listpriserna.


Räntenetto

Kort sagt är räntenetto skillnaden mellan vad bankerna får betala för att låna pengar och vad de sedan lånar ut pengar för till privatpersoner och företag. Detta kan jämföras med hur ett företag köper in varor och sedan säljer dessa dyrare till sina kunder. Räntenettot är därmed bankens förtjänst för denna ”vara”.

Om en privatperson exempelvis vill låna 1 miljon kronor så lånar banken upp dessa pengar på finansmarknaden. Detta till en ränta på ca 0,2% (2015). Det betyder att de behöver betala 2000kr i ränta per år.

Sedan erbjuds en ränta till låntagaren på 2% vilket gör att kunden behöver betala 20.000kr till banken per år.  Räntenettot i detta fall är 1,8%-enheter eller 18.000kr.

Kritiserat räntenetto

Då det är offentligt vad bankerna lånar pengar till för nivåer är det enkelt att räkna ut vilket räntenetto som bankerna har vid bolån och andra lån. Det har resulterat i att många ekonomer (och kvällstidningar) ofta vänder sig kritisk mot att bankerna har så stort räntenetto. Exemplet ovan är taget från början av 2015 och visar att de lägger på 10-dubbelt mellan inlåningsränta och utlåningsränta. Det kan jämföras mot Danmark där skillnaden är betydligt mindre.

Det bankerna brukar använda till sitt försvar är att marknaden är öppen för konkurrens och att nivån därmed är satt utifrån en rimlig nivå. Skulle det gå att erbjuda lägre boränta skulle detta redan funnits hos någon aktör. Utöver det lyfter de även fram att banken har kostnader som måste täckas upp samt att det finns ett visst riskmoment i lån.