Riksbanken erbjuder noll procent i ränta

Det beslut som Riksbanken tog 28/10 2014 är historisk i svensk penningpolitik. De sänkte nämligen räntan till noll procent. Detta i sin tur bör spegla sig i ännu lägre rörliga räntor och eventuellt även i den fasta korta räntan.

Stefan Ingves, Riksbankschef, förtydligade varför banken valt att gå denna väg. Enligt honom handlar det framförallt om den låga inflationen som både finns i Sverige och i omvärlden. Visserligen ser han en återhämtning av den fallande ekonomin i många länder men denna går långsamt och att sänka räntan kan vara ett sätt att skynda på denna ekonomiska förändring.

Nu poängterar de även att denna förändring inte främst riktar sig mot ökad konsumtion eftersom varken privatpersoner eller företag ökar investeringar för att räntan sänks ytterligare. De som vill låna gör det redan nu då räntan är så låg. Räntesänkningen ska istället ses som ett sätt att minska kronans värde vilket i sin tur ger exporterande företag en fördel.

När går räntan upp?

Riksbankens uppgift är att lägga prognoser på hur de tror att räntan kommer att behöva sänkas eller höjas under kommande år. Utifrån det kan de sedan justera ränteläget. Enligt Ingves förväntas en liten höjning kunna komma om ett halvår men det handlar då knappast om några större förändringar. Prognosen pekar nämligen på att reporäntan ska ligga på 0,75%  år 2016. Detta är även det en mycket låg räntenivå som i sin tur kommer att speglas i bankernas utlåningsränta.

En tidigare prognos sa att räntan år 2016 skulle vara på 1,63% vilket alltså visar att de fått skrivit ner prognosen rejält.

Vid årsskiftet 2017/2018 beräknar Riksbanken att räntan kommer att ligga på 1,75%.

Positivt eller negativt?

De med rörliga lån ser positivit på räntesänkningen. Det kan resultera i en månadskostnad som går ner flera hundra kronor. Det positiva ligger just på ett individplan. För samtidigt finns det farhågor att en ännu lägre ränta skapar förutsättningar för ökad risk för överbelåning. Med allt för låg ränta lockas fler att låna men när räntan sedan går upp har många svårt att betala sina ränteutgifter.

I beskedet från Riksbanken nämner de även denna farhåga och skriver att detta bör motverkas på två håll. Både genom att minska efterfrågan på lån hos hushållen samt skapa en bostadsmarknad där inte priserna skenar iväg.