I Uppsala ökar skulderna snabbast

År efter år ökar den totala summa som lånats ut via bolån i Sverige. Detta återspeglar sig även i en ökad skuldkvot runt om i landet. Däremot är det inte Stockholm som står för den största ökningen av skuldkvoten utan Uppsala.

Med skuldkvot menas hur stort lånebeloppet är i förhållande till hushållets inkomst. År 2015 var snittet, bland de som hade bolån, en skuldkvot på 315%. Men det har ökat sedan dess. Svenska Dagbladet skriver exempelvis om den ökade skuldkvoten och nämner att skuldkvoten ökat 12% under de senaste sex åren.

Den del av landet som haft den starkaste ökningen är Uppsala. Från 2010 till 2016 var ökningen hela 20%. Det kan finnas flera orsaker till att just Uppsala kom högst upp på listan över ökad skuldkvot.

För det första har Uppsala haft stor nybyggnation i förhållande till populationen. Detta skapar ett sug efter dessa bostäder som därmed även skapar en högre belåning. Att ökningen inte varit lika stor i exempelvis Stockholm eller Göteborg kan bero på att den starkaste ökningen redan skett. Den genomsnittliga skuldkvoten i Stockholm är betydligt högre än i Uppsala men ser man enbart på ökningen under senaste åren så ”vinner” Uppsala. I Uppsala ligger medelnivån på att bolånet är ca tre gånger så stor som hushållets årsinkomst.

Högst i Stockholm

Under mycket lång tid har Stockholm haft den högsta skuldkvoten. Den är nu i snitt fyra gånger hushållets årsinkomst. Ökningen från 2010 har varit 14% vilket alltså legat i nivå på rikssnittet (12%).

Lägst i Norrland

Den del i Sverige som har lägst skuldkvot är Västernorrland. Här är skuldsättningen 1,6 gånger hushållets årsinkomst. Till stor del spelar priserna på bostäder in. Behovet finns helt enkelt inte att skuldsätta sig mer då bostadspriserna är långt under de nivåer som gäller i Stockholm, Uppsala och andra större städer söderut.

Västernorrland står även för lägre ökning av skuldkvoten än många andra län. Här var ökningen 8% mellan 2010 och 2016.

Även Norrbotten hade mycket låg skuldkvot med enbart 1,7 gånger årsinkomsten. Däremot skiljer sig Norrbotten sig skarpt mot Västernorrland gällande ökning. Här har en ökning skett med 13% under samma tidsperiod vilket kan tyda på att efterfrågan på bostäder i de större städerna är stor.

Vanligt med skuldkvotstak hos bankerna

Även om det förts vissa diskussioner har inte något officiellt skuldkvotstak införts. Däremot är det flera banker som infört detta och därmed inte lånar ut till personer som skulle få för hög skuldkvot. När Svd genomförde en undersökning i juni 2017 visade det sig att tre av banker hade denna begränsning.

Exempelvis hade SEB, Swedbank och Danske Bank infört regler att lånen maximalt fick vara 5-6 gånger hushållets totala årsinkomst. I detta fall har bankerna tittat på låntagarnas bruttoinkomst vilket ska jämföras med det förslag som Finansinspektionen drivit då skuldkvotstak bör införas där man räknar på nettoinkomsten.

Däremot påpekar SEB att skuldkvotstaket kan variera beroende på ålder. I grunden gäller ett skuldkvotstak på 5 gånger årsinkomsten men för yngre låntagare kan det gå upp till 6 gånger. Detta utifrån att personen bör klara av att betala under längre tid.

Två banker som däremot inte använde sig av skuldkvotstak var Nordea och Handelsbanken. De säger till tidningen att det istället finns en total kalkyl av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet.