Bildningsbyrån Finans (UR)

Under 2015 producerade UR (Utbildningsradion) fem radioprogram som tillsammans är serien ”Bildningsbyrån Finans”.  På ett lättsamt sätt presenteras olika delar av finansmarknaden och programdelarna blir tillsammans en helhet som gör det betydligt enklare att förstå hur olika delar i ekonomin påverkar varandra.

En mycket intressant serie som framförallt kommer tilltala de som redan har ett visst mått av intresse för ekonomi.

Programmen är vardera ca 30 minuter och går att lyssna på via UR.se. Följande avsnitt finns att välja mellan.

spargris bildVad är finansmarknaden?

För 40 år sedan fanns inget som hette SMS-lån eller kreditkort. Fokus var på att spara pengar och inte i första hand låna för att kunna konsumera mera. Men tiderna förändras och utbudet på finansmarknaden likaså. Ekonomen Klas Eklund pratar med utvecklingsforskaren Erik Andersson om detta och tar även upp en rad exempel från dagens finansiella struktur. Helt tydligt är att den finansiella marknaden och låneformerna är mer utvecklad och föränderlig idag. Detta både på gott och ont. Förr var det svårt att få lån – idag är det för många som får lån.

Spekulationsbubblor

Efter varje spekulationsbubbla tror många att det aldrig mer kommer att hända igen. Man har ju lärt sig att se varningssignalerna. Men historien visar att bubblorna kommer igen, igen och igen. Hur byggs de upp och vad kan man dra för lärdomar? Detta pratar professor Lars Pålsson Syll om samtidigt som man även får möta en portföljförvaltare vars mål är att få pengarna att växa så mycket som det bara går. Går det utan spekulation?

Bild räntaRänta

Alla vet vad ränta är. Men varför sätter riksbanken den räntenivå som de gör? Vad påverkar vilken bolåneränta som bankerna i sin tur tar ut från sina kunder och hur kan de komma sig att bankerna har så mycket högre räntenetto i Sverige än i Danmark?  Vad händer när räntan går under noll och därmed blir minusränta?

Det är detta som Lars Pålsson–Syll tar upp i programmet som till stor del består av en intervju av Christina Nyman (Riksbanken). När intervjun genomfördes var hon biträdande chef på avdelningen för penningpolitik. Till stor del handlar intervjun om hur Riksbanken resonerar när de bygger sin penningpolitik. Men även andra aspekter lyfts upp.

jämföra räntorDen uppfinningsrika marknaden

När derivat växte fram var det för att säkerställa priset på olika produkter för olika företag. Man kunde därmed veta vad kommande priser skulle bli. De första steget togs inom det amerikanska jordbruket på 1800-talet då skördarna kunde variera stort år från år. Det gjorde det osäkert för bonden men även för dess kunder som inte visste hur mycket skulle behöva betala kommande år. Där växte derivat fram som därmed är ett löfte om att sälja en viss mängd vara till ett förutbestämt pris.

Derivat används på liknande sätt inom företagsvärlden idag. Men det är även ett värdepapper som köps och säljs på Stockholmsbörsen. Möjligheten finns att tjäna stora pengar – men även förlora dem. Programmet presenterar olika alternativ och belyser även vilka risker det finns med derivat. Detta både för privatpersoner, företag och samhället i stort.

Riskfyllda lån

Med riskfyllda lån brukar man mena lån där risken är större att låntagaren inte kan betala tillbaka lånet. Bolån är då sällan med i diskussionerna då det anses vara ett av de säkraste lånen. Men historien visar att så inte är fallet. När finanskrisen bröt ut i USA var det just på grund av att bankerna hade gett ut för många riskfyllda bolån. När inte lånen kunde betalas fick man bankerna ta över husen. Men dessa kunde inte säljas till ett värde som kunde betala tillbaka lånen och bankerna fick därmed stora kostnader. Detta tillsammans med andra låneformer resulterade i en enorm finansiell oro i landet. Har USA och andra länder lärt sig av detta och därmed är försiktigare med att erbjuda riskfyllda lån – det lyfter Birgitta Forsberg upp i detta program.Exempel kommer att tas upp från den svenska finansmarknaden och framförallt år 2007. Problemen fanns i Sverige men framförallt hos de banker som var verksamma i Baltikum.

tung skuld bildSkuldtyngda hushåll

Sverige är ett av de länder med högst skuldnivå hos privatpersoner. Vad ligger bakom detta och vad för finns det för nackdelar med en sådan hög belåning? Möt representanter från Riksbanken som lyfter upp deras mål att nå inflationsmålet vilket gör att de har sänkt räntan till minusränta och möt personer från Kronofogden som kan belysa problematiken med att det är för enkelt att låna i landet.

Varför räddas bankerna?

Efter finanskrisen var det många som kritiserade bankerna för att så lättvindligt låna ut pengar. Ett stramare regelverk infördes och andra åtgärder infördes för att en finansiell härdsmälta ska undvikas i framtiden. Möt Ingjaldur Arntorson från Island som berättar om hur landet påverkades när bankerna kraschade efter finanskrisen. Möt även Johan Hansing (Svenska Bankföreningen) som lyfter upp föreningens syn på skyddsnät som bör finnas för att undvika bankkollapser i Sverige.