Räntorna för bolån i Sverige har minst sagt åkt berg-och-dalbana efter millennieskiftet. Och det finns inget som pekar på att det kommer att stabilisera sig nämnvärt under överskådlig tid. Världen befinner sig i ett oroligt läge både politiskt och ekonomiskt, och detta kommer sannolikt få följdverkningar ett bra tag framöver. Inte minst på lånemarknaden.
Frågan om hur mycket man får låna till sin bostad kan vara svår att få överblick över i ett sådant läge. I takt med att styrräntan höjs och sänks förändras också de räntor som långivare som ICA Banken erbjuder sina kunder och därmed tar lånet olika stor del av hushållens månatliga budget. Och det ekonomiska utrymmet i hushållsbudgeten påverkar i sin tur i vilken utsträckning banker och andra långivare godkänner individuella lån.
Det finns alltså enhetligt svar på frågan om hur mycket man får låna till bostad. I slutändan är det alltid en fråga om hur banken ser på låntagarens ekonomiska situation – oavsett vad bostaden man tänkt köpa är kostar. Har du till exempel betalningsanmärkningar eller oregelbundna inkomster finns det risk för att en låneansökan får avslag helt och hållet.
Men det finns naturligtvis också vissa generella regler för hur mycket man får låna till en bostad i Sverige idag. Detta styrs från politiskt håll och kan också ändras över tid. Inför varje ny bostad du planerar att köpa är det klokt att uppdatera dig på exakt vad som gäller för stunden. Särskilt amorteringskrav och bolånetak är viktiga faktorer att ha koll på innan du ansöker om bolån.
En bra källa till ständigt uppdaterad information gällande bolån är Finansinspektionens webbplats där nyheter om bolån publiceras regelbundet. När det gäller frågor som rör ekonomi och finans är det alltid viktigt att vara källkritisk, och ingen har bättre koll på regler kring lån och ekonomi än just Finansinspektionen.
I skrivande stund ligger bolånetaket på 85 % av bostadens värde. Det betyder att en långivare inte får låna ut mer än så till en låntagare, oavsett hur låntagarens betalningsförmåga ser ut. Resten av kostnaden för bostaden ska betalas kontant, vilket är det som brukar kallas för kontantinsats.
Kontantinsatsen ska naturligtvis inte betalas kontant i ordets kanske mest använda bemärkelse, det vill säga med sedlar och mynt, utan göras via en banköverföring.
Under 2023 fick ett antal ekonomiska experter i uppdrag av Sveriges regering att se över det nuvarande bolånetaket och vad en förändring av det skulle kunna ha för effekter. Detta ledde fram till 2024 års förslag om att höja bolånetaket med fem procentenheter, från 85 % till 90 %.
I förslaget ingår även en förändring av amorteringskravet för bolån. Sedan 2018 finns ett amorteringskrav som säger att 2 % av den delen av ett bolån som överstiger 70 % av bostadens värde måste amorteras månatligen. Man kan alltså inte ha ett bolån på över 70 % av bostadens värde “liggandes” utan att betala tillbaka på det.
Enligt ovan nämnda förslag skulle amorteringskravet ändras till 1 % av den del av lånet som överstiger 50 %. Den som vill räkna på sina kostnader inför ett nytt bolån gör klokt i att undersöka var i beslutsprocessen detta förslag befinner sig i just nu, eftersom både bolånetak och amorteringskrav har stor påverkan på hur stort bolån man kan få.
Bolånetaket sätter en maxgräns för hur mycket det är möjligt att belåna en bostad. Oavsett vem du är kan du inte få ett högre bolån än 850 000 SEK om du tänkt köpa en bostad som är värd en miljon. Men du ska också vara medveten om att det finns personliga förutsättningar som också påverkar hur mycket du kan få låna.
Exakt vad banken kollar på för att bedöma din betalningsförmåga kan variera från långivare till långivare. Vissa saker är dock grundläggande för de flesta långivare. Din inkomst är en sådan faktor. Hushållets utgifter en annan. Det är inte ovanligt att en långivare sätter upp en så kallad kvar-att-leva-på-kalkyl, vilket ger en överblick över hur stora lånekostnader som låntagarens ekonomi klarar av.
Här kan det vara värt att veta att olika långivare kan göra olika bedömningar. Vissa långivare kräver en fast anställning, andra gör det inte. Hur man räknar sig fram till låntagarens sammantagna betalningsförmåga kan också variera. Hur mycket man får låna till bostad kan alltså skilja sig från bank till bank.