Riksbankens historia
Redan under medeltiden lades grunden till bankväsendet. Detta även om det såg extremt annorlunda ut mot idag. Banker grundades i något olika former främst i Italien och länderna däromkring. Därifrån spred sig idén vidare mot norra delarna av Europa. Det skulle ändå dröja ända fram till 1600-talet innan det allra första offentliga förslaget lades fram gällande bank i Sverige.
Det var Axel Oxenstierna som lyfte denna fråga i riksdagen 1642 där han propagerade han för att nyttan var mycket stor att ha en bank där människor både kunde låna och spara sina pengar.
Nästa steg togs av Karl X Gustav. Mitt under rådande krig i Polen utfärdade han rättigheten att starta upp en bank som skulle arbeta med växel – och låneverksamhet. Namnet blev Stockholm Banco och Sveriges första bank hade slagit upp sina dörrar. Året var 1656 men banken skulle inte bli långlivad.
Banken valde möjligtvis att gå ”händelserna i förväg”. För när det beslutades att banken skulle ge ut sedlar dalade snabbt förtroendet för banken hos allmänheten. Därmed resulterade det i att banken till slut fick avvecklas. Detta år 1664. Banken hade under dessa år då drivits privat (med stark reglering från staten). Mannen som drivit banken, Johan Palmstruch, blev efter bankens stängning dömd av Svea Hovrätt för att de ansåg att han hade vanvårdat företaget.
Bildkälla: Riksbank.se
Återupplivning
Även om allmänheten tappade förtroendet så var det många som såg fördelen med en bank. Ett nytt försök togs därför 1668. I riksdagen togs beslutet att ”återuppliva” banken men denna gång under namnet Riksens Ständers Bank. Men även denna gång skapades problem.
År 1675 bryter Skånska Kriget ut och Kronan väljer att låna pengar från banken. När sedan Stora Nordiska kriget startar år 1700 lånar Kronan återigen pengar. Nu ännu större belopp.
I och med att dessa stora utlåningar påverkades banken kraftigt och resultatet blev att de inte kunde betala ut några andra pengar i perioder.
År 1701 infördes så kallade transportsedlar. Första steget mot de sedlar som idag används.
Bildkälla: Riksbank.se
Frihetstiden med bättre utveckling
Under fredsperioden som varade i början av Frihetstiden kunde banken återhämta sig och skapa en större stabilitet. Men den varade inte speciellt länge. På 1730-talet tog Hattpartiet makten vilka hade som mål att genomföra en mycket expansiv politik. Detta både inom landet och i andra länder. Med andra ord var det positiva till krig och ett starkt växande näringsliv. Uppenbarligen hade de lite för stort fokus på denna expansiva politik för följden blev inflation.
Det här var första gången som nationalekonomer började se ett samband och vad som påverkade inflationen – men även vad inflation i sig själv påverkade. De tre viktiga benen växelkurs, sedelstock och inflation satt alltså samman.
Målet blev nu att återställa penningvärdet. Detta i ett läge där man precis upptäckt att flera delar av nationalekonomin sitter ihop. Man gjorde vad man kunde men resultatet blev en deflationskris. Året är 1767 och det är nu Mössorna som sitter vid makten.
För att lyckas valde man att försöka myntrealisera – att införa en myntrealisation. Det handlade om att realisera (förverkliga) myntens värde. Detta genom att bland annat tillåta inlösen av sedlar mot att man istället fick en myntmetall som hade samma värde. Arbetet gick långsamt och det skulle dröja ända till 1834 innan en silvermyntfot infördes helt och hållet. Med detta menas att silvret i mynten har samma värde som står på myntet.
Bildkälla: Riksbank.se
1800-talet och industrialiseringen
När industrialiseringen snabbt växte fram i Sverige kom även behovet av finansiering att öka rejält. Detta var grunden till att ett 30-tal olika privata banker växte upp i landet. Nu bytte även Riksens Ständers Bank till det vi idag känner igen – Sveriges Riksbank. Efter en lag 1897 hade denna bank sedelmonopol och blev snabbt en stark, modern centralbank som låg under riksdagen. Än så länge var det alltså i realitet politiker som kunde styra banken. Den första riksbankschefen blev A.W Björck.
Även om det inte är en stor milstolpe så kan nämnas att maximiräntan gällande lån avskaffades 1864.
År 1906 flyttas Riksbanken till ett hus på Helgeandsholmen.
Första och andra världskriget
Även om Sverige inte militärt var involverad i första världskriget så märkte landet av krigssituationen i Europa. Under första världskriget hade landet en mycket stark inflation vilket sedan avlöstes med deflation under 20-talet. Det växlade snabbt och det var något som Riksbanken hade svårt att hantera.
Sakta men säkert återhämtade sig ekonomin under mitten av 20-talet men fick sig sedan ett rejält motstånd i och med att kraschen på Wall Street 1929 skakade om ekonomin i hela västvärlden.
Kraschen var starten på en finanskris som spred sig snabbt. I Sverige kollapsade guldmyntfoten 1931 och året efter begick den stora affärsmannen Ivar Kreuger självmord.
De ekonomiska oroligheterna resulterade i att många länder byggde upp en protektionism för att därmed gynna sina egna producenter och minska konkurrensen från andra länder.
Efterkrigstid med reglering
Under slutet av andra världskriget samt mellankrigstiden var det stora regleringar i ekonomin som genomfördes i många länder. I Sverige var det främst fokus på full sysselsättning samt att få igång bostadsbyggandet rejält.
Samtidigt skapade sönderfallet av Bretton Woodsystemet en ny väg att värdera valutorna i de olika länderna. Tidigare var många knutna till en värdemetall. Men när detta system föll i början av 70-talet blev valutan istället kopplad till vilket förtroende som valutan hade hos andra länder.
En annan sak som starkt präglade 70-talet var inflation, oljekris och ett allt mer ökande budgetunderskott. Men reglerings tid varade inte länge.
80- och 90-tal skapar total förändring
Under framförallt 80- och 90-talet förändrades den internationella ekonomin fundamentalt. En förändring som först var svår att acceptera för Riksbanken men som de insåg att de var tvungna att förhålla sig till.
Kapitalflödet var betydligt större än tidigare över nationsgränserna och de nationella ekonomier blev allt mer sammanknutna och beroende av varandra. Därmed kunde de även påverka varandra allt mer. Allt detta gjorde att nationalekonomer började ifrågasätta det synsätt som tidigare varit på den nationella ekonomin och den politik som förts under framförallt under efterkrigstiden.
Bildkälla: Riksbank.se
Flera länder valde att avreglera den nationella finansiella marknaden vilket även började ske i Sverige i mitten av 80-talet. Men denna snabba förändring skapade en rejäl finanskris i början av 90-talet. Sverige hade då fast växelkurs och i ett försök att försvara kursen valde Riksbanken att chockhöja räntan. Det var i detta tillfälle som dåvarande Riksbankschefen sa ”The Sky is The Limit”. Han menade att höjning skulle ske till det visade sig att växelkursen kunde hållas. Men han fick fel och man var tvungen att släppa värdet på den svenska kronan flytande. Då förändrades även målet för Riksbanken. Nu var inte växelkursen viktig utan att hålla inflationsmålet. Ett mål som sedan dess varit högst upp på agendan för Riksbanken.
Bildkälla: Riksbank.se
År 1999 togs ett stort steg i Riksbankens självständighet mot politikerna i landet. Detta enligt en riksbankslag. Från dess har politiker i realitet inte någon möjlighet att påverka riksbankens beslut. Detta även om de ibland skulle vilja. Ett resultat har även blivit att Riksbanken i vissa tillfället genomfört åtgärder för att hålla inflationsmålet som i längden har varit kontraproduktiva mot politikers mål. Ett tydligt exempel är kring 2014-2015 då Riksbanken hade minusränta för att få fart på inflationen. Med så låg ränta blev det mycket billigt att ta bolån.
Samtidigt arbetade politiker för att minska låneberget i Sverige som ansågs vara för högt. Detta genom att exempelvis försöka införa amorteringskrav eller avskaffa ränteavdraget.
De ena ger möjlighet till billigare bolån medan de andra vill att svenskarna ska låna mindre…
Vidare läsning
Vidare läsning går att göra i boken ”Pengarna och makten”. Det är en bok som har fokus på detta ämne och tar sin början 1668 och sträcker sig sedan fram till idag. Det är tydligt att historien bakom Riksbanken inte bara handlar om ekonomisk utveckling i landet utan även har en tydlig politisk vinkel. Gunnar Wetterberg är författare.
Bildkällla och faktakälla: Riksbank.se
