Torsdagen 11/2-2016 sänkte Riksbanken Reporäntan till -0,50. Så låg har reporäntan aldrig varit i Sverige. Tanken är att förbättra konjunkturen i Sverige för att därigenom skapa högre inflation. Enligt Riksbanken är förväntad inflation år 2016 lägre än vad man tidigare trott och det är en av orsakerna till att räntan sänks ytterligare. Allt för att på lång sikt få upp inflationen till inflationsmålet på 2%.
Vanligtvis påverkar en sänkning av reporäntan bankernas bolåneräntor. Detta åtminstone så länge som räntan inte är minus. Med lägre kostnader för bankerna för upplåning kan de även erbjuda lägre ränta till kunderna. Det är enkel logik.
Men när det är minusränta är det inte längre lika logiskt. I detta fall bör man istället se Riksbankens agerande som att de tror att inflationen kommer att vara låg under längre tid än vad man tidigare trott. Så länge som inflationen är så låg har de inte möjligheten att öka räntan vilket därmed betyder att den låga räntan kommer att ligga kvar längre än tidigare planerat.
Detta i sin tur kan avspegla sig i bankernas boräntorna i första hand. Detta inte minst på långa bindningstider då allt mer nu pekar på att räntan kommer att vara låg under en längre tid. Om experterna på bankerna håller med Riksbanken i deras ställningstagande kan därmed lägre långa räntor väntas från bankerna. Men det är inte helt säkert.
Ser man på hur snitträntan förändrats under hösten och början av 2016 visas nämligen en annan bild. Den genomsnittliga snitträntan har nämligen gått upp med några punkter från oktober till januari. Om detta är en periodisk trend som nu bryts efter Riksbankens beslut eller om bankerna inte väljer att sänka de långa räntorna av andra orsaker återstår att se.