Torsdagen den 11:e februari nådde svenska Reporäntan ännu en historiskt låg nivå. Även om vissa faktorer är positiva för inflationsutvecklingen drog Riksbanken slutsatsen att räntan behövde sänkas ytterligare och nu till -0,5%.
Under en period har nu Riksbanken fört en relativt expansiv penningpolitik. Detta har enligt mätningar varit en orsak till att konjunkturen i landet stärkts. Arbetslösheten har även sjunkit vilket till stor del kan vara en orsak av att den allmänna konjunkturen gått upp.
Gällande inflationsmålet finns det även tydliga tendenser på att inflationen rör sig åt rätt håll. Den underliggande inflationen har trendmässigt stigit men som Riksbanken skriver på sin hemsida så är inte inflationen ”på fast mark”. Det är troligtvis orsaken till den dåliga inflationen som varit i landet de senaste månaderna.
Att inflationen inte har fast mark, att energipriserna är lägre än förväntat och att hyresökningarna överlag är låga skapar tillsammans ett resultat som pekar på att inflationen kommer bli lägre än den prognos som tidigare satts för 2016.
Då Riksbankens primära mål är att just pressa upp inflationen till 2% och motverka minskad inflation har man därför valt att jobba ännu hårdare med de medel man har för detta. Att de därmed sänkte reporäntan till -0,5% kan ses som ett resultat av de ovan nämnda faktorerna.
Precis som vid tidigare sänkningar lyfter även Riksbanken fram några varningar för den svenska ekonomin. Det har tidigare handlat om den stora belåningen som finns hos svenskarna generellt och det är även detta som ännu en gång lyfts upp när de redovisar ränteförändringen.
Den extremt låga räntan skapar en situation då allt fler lånar allt mer. Den totala skuldbördan ökar år från år och faran att Sverige står inför en bostadskrasch blir allt mer tydlig. Enligt Riksbanken behövs därför tydliga reformer som skapar en bättre balans på bostandsmarknaden. För även om räntan är låg så är det inte hela sanningen till varför svenskarna lånar allt mer. Den stora faktorn är, enligt de flesta experter, de skenande bostadspriserna. Man blir helt enkelt tvungen att låna mer för att ha råd att få en bostad. I och med att räntan är så låg lockas man även att våga betala mer vid en budgivning. Låg ränta och höga bostadspriser är därmed två stora faktorer till den stora belåningen.
Det är som Riksbanken sammanfattar det i sitt pressmeddelande ”En sådan utveckling kan i förlängningen bli mycket kostsam för samhällsekonomin”.