Eftersom det finns ett krav på maximalt 85% av bostadens värde får lånas på ett bolån måste 15% finansieras på annat sätt. De flesta lägger denna summa kontant men många klarar inte av detta och tecknar istället ett privatlån. När Svenskt Kvalitetsindex genomförde en undersökning visade det sig att 14% av alla kontantinsatser finansieras med hjälp av ett privatlån.
Enligt Magnus Karlsson (Finansinspektionen) är siffran inte oroande. Till Svd säger han:
”Andelen som tar blancolån är relativt liten. Utvecklingen är inte oroväckande, men den är viktig att fortsätta följa.”
Den risk som Magnus Karlsson antyder om är att allt för många överbelånar sig. Med andra ord att man tecknar lån som man senare i livet inte har råd att betala. Orsaken till att kravet på kontantinsats infördes (efter finanskrisen) var just att hålla nere belåningsgraden på bostäderna för att därigenom minska risken för en sådan kris som utbröt i USA och som var startskottet till den stora finanskrisen. När värdet på bostäderna kraftigt föll hade många lån som var betydligt större än vad de fick ut när bostäderna såldes.
De som enbart har en belåningsgrad på 85% har trots allt en ”buffert” på 15% värdeminskning utan att huset blir överbelånat. Men har man därutöver även privatlån behövs inte stor värdeminskning alls förrän bostadens värde är under den totala lånesumman.
Belåningsgrad påverkar både ränta och amortering
Den som belånar sin bostad maximalt kan alltså låna 85% av bostadens värde. Vid inköp är det inköpspriset som används för beräkning av värde. Tecknar man ett bolån på en redan befintlig fastighet behöver en mäklare komma ut och göra en värdering som banken sedan utgår ifrån för att avgöra hur stort belopp som får lånas.
De som inte har någon möjlighet att lägga kontantinsats kommer därmed både ha full belåning och ett privatlån. Den höga belåningen kommer därmed även att påverka både räntesatsen och kommande amortering.
En av de tyngre faktorerna som bankerna tittar på när de ska erbjuda bolåneränta är just belåningsgraden. Om den är låg finns en stor ”säkerhet” och möjlighet att låna större summa i framtiden. Det gör att räntan som erbjuds blir lägre.
Gällande amortering så aktiveras amorteringskravet så fort som belåningsgraden är över 50%. Om den är mellan 50-70% måste 1% av lånesumman återbetalas varje år. Är belåningsgraden 70-85% är kravet att återbetalning ska ske med 2% per år.
Att välja att låna med full belåning på huset innebär alltså att man får högre ränta och högre amorteringskrav. Däremot bör man inte amortera mer än nödvändigt på bolånet så länge som man har ett privatlån. Privatlånet har ofta minst dubbelt så hög ränta som bolånet vilket gör att man bör i första hand betala av detta för att pressa månadskostnaden för lånen.
Skulle värdet på bostaden kraftig stiga (efter ex. tillbyggnationer) kan det var värt att göra en nyvärdering på bostaden. Ökar värdet kan man även låna mer inom bolånet och därmed eventuellt lösa det dyrare privatlånet.
Att ha full belåning och privatlån för att finansiera bostaden är vissa fall enda möjligheten för att kunna betala boendet. Men man bör alltid räkna på att man klarar av kostnaderna även om inkomsten skulle minska något (sjukskrivning) under en viss period.