Coop öppnar nu i maj en helt kontantfri butik i Sundbyberg norr om Stockholm. I stadsdelen Norrliden i Kalmar öppnades förra våren Coops första kontantfria butik. Detta är ett led i att samhället i allt större utsträckning blir kontantlöst. Man kommer att inrikta sin profil på mycket aktivitet och snabbhet.
Coop kommer att se om det blir fler liknande projekt i framtiden efter att man testat och utvärderat denna satsning. Man tittar även på andra alternativa betallösningar. I Sundbybergs kontantfria butik kommer man att samarbeta med betaltjänsten Samsung Pay.
Åhléns är en annan butik som tagit beslut att prova kontantfria butiker, och IKEA i Valbo blev förra året världens första kontantfria IKEA-varuhus. ”Kontantfria butiker är något som företagen betänker noggrant”, säger Bengt Nilervall, ansvarig för betalfrågor på Svensk handel, enligt Dagens Nyheter.
Vad man för fram som huvudaspekt är säkerheten och kostnaderna men samtidigt vill man inte skapa problem för sina kunder. En svårighet att lösa är hur man ska ta hand om äldre och människor med funktionsnedsättningar som kan få svårt att följa med utvecklingen med kontantlösa butiker.
Idag betalas ungefär 80 procent av alla köp i Sverige med kreditkort och på Coop i Sundbyberg tror man att det främst är kunder på väg till eller från jobbet och som kommer att handla där och välkomna det kontantlösa systemet. Butiken öppnar i maj och kommer att ligga i Sundbybergs centrum med närhet till bussar, pendeltåg och tunnelbana. I området ligger annars mest kontorsbyggnader. Att man vill satsa på effektivitet är viktigt på grund av att tempot är högt och att kunderna kommer att ha bussar och tåg att passa. En tanke är således att det kontantlösa konceptet kommer att bidra till ett snabbare förlopp för kunderna.
Vi använder kontanter i allt mindre utsträckning och Sverige kan komma att vara kontantlöst, dock sannolikt inte före år 2030, enligt rapporten ”Det kontantlösa samhället”. Analys- och kommunikationsbyrån Insight Intelligence har bland flera andra konstaterat att kontantbetalningen i samhället minskar. Detta är en årlig undersökning i rapporten ”Sverige betalar”. Forskare vid KTH menar att det inte dröjer mer än 4 till 5 år innan vi slutat använda kontanter dagligen. En nackdel är som tidigare nämnts hur vi ska inkludera de grupper som har svårt att ta till sig den här utvecklingen. Enligt rapporten är de transaktioner som ännu görs med kontanter relativt få och omfattar i regel inte stora belopp. Kontantanvändningen sker i högre grad bland äldre som under ett helt liv använt kontanter och därmed också har svårare att ändra den vanan. Betaltjänster som mobila betalningar har svårt att skapa samma förtroende som reda pengar i form av kontanter.
Att Riksbanken valt att lansera nya sedlar talar för att kontanterna beräknas finnas kvar en tid framåt. Man frågar sig om det finns en ”tipping point”, vilket innebär att transaktionerna med kontanter blir så dyra att man, när man ställer det i relation till nyttan med dem, hellre arbetar för att avskaffa kontanthanteringen. Skulle man komma till denna ”tipping point” betyder det att vare sig staten, bankerna, handeln eller konsumenterna vill betala för kontanthantering utan istället väljer andra betalmedel. Kontantanvändningen har i detta fall tappat kraftigt i förtroende hos konsumenterna. I denna situation förutsätter man att varje enskild betaltjänst kan bära sina egna kostnader och det finns då inte någon subventionering av kontanthanteringen från andra sorters betaltjänster.
Störst makt har regeringen och dess myndigheter samt konsumenterna att bestämma över hur utvecklingen kommer att te sig gällande kontanthanteringen. Men frågan är om man tar den möjligheten. Regeringen har hittills varit förhållandevis passiv i frågan medan konsumenterna är splittrade, därför är det troligen bankerna som har störst möjlighet att påverka hur förändringarna av kontanthanteringen ska se ut.
Handeln och kortföretagen kommer enligt rapporten att bli vinnare om vi får ett kontantlöst samhälle, under förutsättning att infrastrukturen för kortbetalningar utgör grunden för betalningsalternativ som ersätter de kontanta betalningarna. Avgifterna för dessa måste också vara låga. När det gäller handeln gäller att de nya betalsätten kompletteras med andra tjänster som i sin tur kan leda till merförsäljning. De som bygger sina affärer på kontanthantering samt den svarta / grå sektorn skulle bli förlorarna i ett kontantlöst samhälle.
Det finns både fördelar och nackdelar i det kontantlösa samhället. Inom bankerna och handeln har man en stor övertygelse om att fördelarna skulle överväga nackdelarna om kontanterna försvinner. Små handlare riskerar dock de stora nackdelarna men ökar konkurrensen mellan leverantörer av betaltjänster kommer avgifterna att sänkas vilket kommer att innebära fördelar även för små handlare, enligt denna studie.
Kontokort kallas alla de olika kort som du använder för att ta ut pengar i uttagsautomater samt betala varor och tjänster på olika inköpsställen som accepterar kortbetalning. Kontokorten ges ut av banker, kortföretag och lån- och kreditgivare.
Det finns olika varianter av kontokort – de där din betalning dras direkt från det konto kortet är kopplat till och de där du får en faktura på dina inköp varje månad. Ditt kontokort kan också kopplas till en kredit om du uppfyller kraven på betalningsförmåga. Kom ihåg att ditt kontokort är en värdehandling som du ska vara rädd om. Vill du jämföra olika kreditkort kan du lätt göra det på en jämförelsesajt som Compricer. Vill du ha ett vanligt kontokort utan kredit ansöker du om det på den bank där du har ditt konto.
Ja, du kan reklamera köp gjorda med kontokort på samma vis som om du betalat kontant. Lämnar du tillbaka en vara köpt på kort sätts pengarna tillbaka på ditt kort. Du måste då ha kortet med dig. I konsumentkreditlagen finns även kompletterande regler om invändningsrätt. Dessa innebär i korthet att du kan göra samma invändningar angående ditt köp hos kreditgivaren som mot säljaren. Om den du köpt varan eller tjänsten av har gått i konkurs och inte levererar det du betalat för kan du istället reklamera köpet hos din kreditgivare.
I betaltjänstlagen finns reglerna om kontokort och nu även om ansvar för obehöriga uttag. Om du har förlorat ditt kort ska du snarast spärra det. Har någon hunnit göra uttag på ditt kort ska du reklamera uttagen till banken vilken snarast ska återställa balansen på ditt konto. Du har en skyldighet att vara rädd om ditt kort och inte lämna ut koder och liknade till obehöriga. Om banken ser att du är betalningsansvarig måste du betala tillbaka beloppet.