Som de allra flesta vet har Finansinspektionen tagit fram ett förslag om att alla med bolån ska få 12 månaders amorteringsfrihet.
Här berättar vi vad du bör göra om du får amorteringsfrihet även om du inte behöver det.
Kort kan vi säga att idag ser reglerna ut så att alla måste amortera på sina bostäder om man har mer än 85% belåningsgrad. Faktum är att ända ned till 50% belåningsgrad på hus och lägenhet kräver amortering. För mig som skriver detta har jag amorteringskrav på mitt hus på cirka 6.000 kr per månad. Vi betalar ändå av nästan 8.000 kr per månad, lite för säkerhets skull tänkte vi. Oavsett vilket är det stora pengar det rör sig om för de flesta.
På grund av den pågående krisen har bankerna gått ut och erbjudit sina kunder att ansöka om amorteringsfritt i tre eller sex månader. Nu är det många som fått detta beviljat och som inte satt igång eftersom man inväntar beslutet om total amorteringsfrihet.
Den sista mars i år hade 20% av Sveriges alla företag tappat minst hälften av sin försäljning. Av den anledningen är många människor varslade. Regeringen har satt in ett antal stödpaket för att vi ska få ha kvar våra jobb. Trots det kommer många bli av med jobben. Att erbjuda amorteringsfritt på bolån är ett sätt från statens sida att motverka en lånebubbla och en kreditkris samtidigt som vi har problem med virus.
Om den här ändringen går igenom kommer alltså hela svenska folket sluta betala av på sina bolån. Vi kommer fortfarande betala räntorna men inte betala in den stora summan som ska minska lånet på sikt. Målsättningen är att vi ska få mer pengar att konsumera med så vi håller ekonomin igång. Dessutom ska man skydda familjer från att inte kunna bo kvar i sina hus och lägenheter.
Kort svar är nej, för den som behåller sitt jobb eller driver sitt företag vidare med goda marginaler är det inte nödvändigt att sluta amortera på bolånet. För samhället är det däremot bra givet att alla använder pengarna till att köpa mat, kläder och nöjen. Då lyckas staten stimulera ekonomin till ökad konsumtion utan att trycka nya pengar.
Det finns många saker du kan göra om du får nånstans mellan 2.000 och 10.000 kr över varje månad i ett år:
Har du dyra smålån liggandes på hög ska du givetvis betala av dessa så snabbt som möjligt. Om du investerar pengarna på börsen kommer du i bästa fall få 10% avkastning om året. Ibland mindre och i några fall lite mer. Om du däremot betalar av ett smslån som ligger på 39% i ränta minskar du dina kostnader med 39% av lånebeloppet, eftersom du inte kommer behöva betala av lånet.
Det blir som att du får 39% avkastning på ditt sparande. En minskad kostnad är samma sak som en intäkt och av den anledningen ska du alltid betala av dyra lån det första du gör.
Tänk så här:
Om du tjänar 18.000 kr per månad efter skatt.
Du har fasta kostnader på 11.000 kr varje månad.
Du har då kvar: 7.000 kr per månad att leva för (Rumlapeng som vi säger i Småland).
Om du höjer din inkomst med 1.000 kr blir kalkylen följande:
Om du tjänar 19.000 kr per månad efter skatt.
Du har fasta kostnader på 11.000 kr varje månad.
Du har då kvar: 8.000 kr per månad i rumlapeng.
Om du höjer minskar dina kostnader med cirka 1.000 kr per månad (39% per år på ett lån på 30.000 kr) blir kalkylen följande:
Om du tjänar 18.000 kr per månad efter skatt.
Du har fasta kostnader på 10.000 kr varje månad.
Du har då kvar: 8.000 kr per månad i rumlapeng.
I Småland finns ett uttryck som lyder ”En sparad krona är en krona sparad”.
Det ska man lägga på minnet.
Om du kan minska dina månadskostnader kommer du att ha mer pengar att leva för. Det är alltid enklare att sänka sina utgifter än att jaga in mer pengar.
Alltså, pröva att samla lån och krediter i ett privatlån.
Får du amorteringsfritt fast du inte behöver det, betala av kreditkort, smslån, privatlån, blancolån, billån, bensinkort och Klarnakontot först. Sen kan du börja fundera på aktier, fonder eller att kalasa lite extra.