Kan räntan sänkas ännu mer?

Idag har vi en historiskt låg reporänta (den ränta som styr utlåningsräntorna) men ändå finns det faktorer som pekar på att den kan pressas ytterligare eller åtminstone ligga still under det kommande året. Det menar i alla fall Per Hammarlund som är chefredaktör på Privata Affärer – Sveriges största tidning om privatekonomi.

Det han främst bygger sitt antagande på är några punkter som han presenterar i septembernumret av tidningen.

• Låg ränta gör att räntekostnaden inte belastar inkomsterna så mycket för låntagarna.

Med andra ord finns det mer pengar kvar till konsumtion till andra varor. Detta i ett läge då Sverige fortfarande bygger långsiktigt för att stärka ekonomin. Någon högkonjunktur kan man däremot knappast säga att landet är i.

• Låg inflation

Idag är inflationen mycket låg. Målet från riksbanken är att inflationen ska ligga på två procent och det finns mycket lite som pekar på att inflationen når upp till detta mål inom kort. En höjd ränta är nämligen ett sätt för riksbanken att pressa ner inflationen. En låg ränta är tänkt att ge motsatt effekt.

• Stabilitet

Det finns två saker som stabiliserar lånemarknaden. För det första har bostadspriserna tagit fart igen och för det andra har det varit en positiv löneutveckling under de senaste åren.

Sammanlagt ser det alltså relativt gott ut för svensk ekonomi och när riksbanken valde att sänka reporäntan under sommaren 2014 var det ett tydligt budskap. De sätter inflationsmålet mycket högt och inflationen är i dagsläget betydligt lägre än de två procent som är målet. Genom att sänka räntan och hoppas på att ekonomin tar fart ännu mer skulle inflationen kunna pressas uppåt och målet nås.

Enligt Hammarlund kommer troligtvis inflationen inte att stiga snabbt som en raket under nästa år utan ligga kvar eller sakta öka. Det betyder att riksbankens mål knappast nås och därmed har de inte råd att chansa med att höja reporäntan under 2015 heller.

MEN…

När det handlar om räntor är det alltid en viss gissning med. Det är därför på sin plats att man lägger ett ”Men…”. Det väljer även Hammarlund att göra i slutet av sin text. Hans poäng är att man ändå måste ställa in sig på att räntorna kommer att bli högre. För det är som han påpekar inte bara reporäntan som påverkar bankernas utlåningsränta. Det kan komma sänkta bolånetak, minskade ränteavdrag eller högre amorteringskrav under kommande år. Det är saker som både kan påverka bankernas utlåningsränta samt privatpersonernas ekonomi. Det man hela tiden bör ha som riktmärke är att en ”normal” boränta ligger på 5-6%. Det är alltså den siffran man bör kalkulera med när man tar ett bolån. Har man råd att bo kvar om räntan går upp dit?

För de som tar privatlån är det samma tankemönster som bör följas (inte något som Hammarlund påpekar). Den ränta som idag erbjuds med privatlån på ner till 5% är extremt ovanligt. Tar man ett rörligt lån med amorteringstid på några år bör man vara beredd på att högre kostnader kommer att komma. Men frågan är bara hur höga. Hur räntorna kommer att röra sig är svårt att veta. Det har inte minst historien bevisat de senaste 10 åren.