Åsikterna gällande om ränteavdraget ska vara kvar eller inte går skarpt isär bland politikerna. Än så länge finns det kvar men allt fler höjer rösterna för att ränteavdraget borde avskaffas. Detta inte minst efter att regeringen kommit överrens om ett kommande amorteringskrav. Ett krav som fått kritik från många olika håll och där kritikerna framförallt lyfter upp borttagandet av ränteavdraget som en betydligt bättre lösning.
Nu har till och med IMF (Internationella Valutafonden) tagit ställning i frågan. De menar att det svenska ränteavdraget borde försvinna på sikt. Detta genom en långsam utfasning för att det inte ska påverka lånemarknaden och bostadsmarknaden för mycket på för kort sikt.
Det var i en rapport som offentliggjordes 29:e sep som IMF tog denna ställning. Men det var inte bara en allmän åsikt utan bakom åsikten fanns även svidande kritik mot den politik som förs i landet gällande ränteavdraget. De lyfte bland annat upp de ökade obalanserna i ekonomin som detta ränteavdrag skapar. Detta genom att det är mer fördelaktigt att äga något än att hyra. Därmed missgynnas de som bor i hyresrätter. Sett ekonomiskt är det knappast de med bäst ekonomi som bor i dessa hyresrätter. Därmed blir det även främst höginkomsttagare som gynnas av ränteavdraget. Vilket i sin tur påverkar balansen i ekonomin.
Ser man internationellt så är det en tydlig trend gällande att ta bort detta avdrag. I vissa länder sker det succesivt medan det i andra sker mer direkt.
IMF menar därmed att det är ett perfekt läge att fasa ut ränteavdraget just nu. Detta på grund av att räntan är så extremt låg i Sverige. Med en låg ränta innebär det att det är mindre som dras av i avdrag varje år på kommande deklaration. Därmed påverkar det marknaden som minst om det skulle försvinna nu. Den totala kostnaden för räntor skulle därmed inte öka speciellt mycket i kronor och ören.
Skulle räntan fördubblas, eller tredubblas, och därmed vara på en mer historiskt normal nivå skulle ett borttagande av ränteavdraget innebära en betydligt större skillnad i total ränteutgift. Något som därmed påverkar privatekonomin mer och i slutändan även samhällsekonomin.
Kan åsikten från IMF bli det som gör att de styrande politikerna ändrar åsikt i frågan? Det är däremot inte lika tydligt.