Peer-to-peer lån, även kända som P2P-lån, representerar en växande trend inte bara i USA utan även i Sverige. Konceptet bygger på att individuella investerare direkt lånar ut kapital till andra privatpersoner, vilket skiljer sig från traditionella banklån där en finansinstitut agerar mellanhand.
Denna form av lånemedling hanteras genom företag som erbjuder peer2peer lån i Sverige, vilka tar på sig rollen att förmedla dessa lån. Dessa företag tar ut en avgift för sina tjänster, men erbjuder en plattform där transaktioner kan ske säkert och effektivt.
Genom att använda teknik för att förbättra och förenkla låneprocessen möjliggörs snabbare utlåning och lägre kostnader, vilket gör P2P-lån till ett attraktivt alternativ för många. För långivare innebär detta en möjlighet att uppnå en högre avkastning på sina utlånade pengar jämfört med traditionella sparformer.
Å andra sidan, för låntagare, erbjuder P2P-lån tillgång till ett mer diversifierat utbud av lånealternativ. Ofta kan dessa alternativ komma med mer förmånliga räntor jämfört med vad som erbjuds av konventionella banker eller kreditinstitut. Detta attraherar en bred grupp av låntagare, inklusive de som kanske inte kvalificerar sig för traditionella banklån.
Vill du hellre ta ett traditionellt privatlån? Jämför några av Sveriges mest populära långivare i tabellen nedan.
Loanstep erbjudet P2P lån helt utan avgifter eller räntor upp till 14 dagar. Vilket gör att de är en väldigt unik lånegivare. Loanstep ägs utav SaveLend Sweden där man som privatperson eller företag kan investera.
Som investerare kan du välja att investera i p2p-lån för att få en avkastning som inte korrelerar med börsen. När du väljer att spara i den här typen av lån kommer plattformen som du investerar på att koppla ihop dig med låntagare. Utifrån den risknivå du väljer och det belopp du kan investera blir du matchad med låntagare på rätt nivå. Sammantaget får du en hög avkastning till en väl kalkylerad risk.
Som långivare: Den som vill låna ut pengar till en annan privatperson börjar med att skapa ett konto hos någon av de aktörer som erbjuder peer-to-peer. De har oftast ett fokus antingen på privatlån eller mot sms-lån. Som låntagare får man alltså i ett första läge avgöra vilken låneform som pengarna ska användas inom.
Vilket företag som långivarna ska välja beror alltså till viss del på vad för slags lån man vill låna ut pengar till samt vilken avkastning man förväntar sig. Man väljer sedan hur stort belopp man vill låna ut och sätter in denna summa på sitt konto. Därefter förmedlas pengarna till låntagarna och långivaren får en viss procent på sitt avsatta kapital. (Läs mer under Risker med peer-to-peer)
Även om många förknippar peer-to-peer med lån mellan privatpersoner så är förmedlarna oftast öppna för att även företag får låna ut pengar genom denna verksamhet.
Som låntagare: Någon stor skillnad för låntagaren är det inte mellan att ta ett lån via peer-to-peer mot att teckna ett lån hos en kreditgivare. Vid ansökan ser förmedlaren till personens totala ekonomi och avgör om lånet ska beviljas eller inte. Vid godkännande får låntagaren ett skuldebrev, som man skriver under och skickar tillbaka (ibland sker detta digitalt). Pengarna hamnar sedan på förvalt konto och låntagaren ska betala tillbaka dem enligt avtal.
Om pengarna inte betalas tillbaka i tid är det förmedlaren som skickar påminnelser. Om detta inte hjälper går ärendet till inkasso och i sista hand kronofogden. Med andra ord är det samma regler som gäller som vid alla andra låneformer.
Däremot är det en punkt som tydligt skiljer sig mot att låna via en vanlig bank. Det krävs nämligen investerare. Lösningen är något olika uppbyggd mellan de olika företag som erbjuder P2P lån i Sverige, men i grunden är det inte de som ger lånet. Om någon ansöker om ett lån på 300.000 kr krävs det därmed att detta kan matchas med en långivare som är villig att låna ut denna summa till den angivna avkastningen.
Ett exempel kan tas från Enklare. När en låneansökan skickats in skapar det en förfrågan som visas för 27 långivare. Det örs endast en kreditupplysning, därefter får man som kund erbjudanden från flera långivare och hjälp av en personlig rådgivare som kostnadsfritt hjälper till att göra rätt val utifrån kundens situation.
För att Enklare ska kunna godkänna lånet behöver du ha en inkomst på minst 120 000kr per år (10 000kr i månaden). Det krävs även att du är bosatt i sverige. När kreditupplysningen görs så kollar de då på att dessa kraven är uppfyllda.
För låntagaren innebär ett peer-to-peer inte större eller mindre risk än ett klassiskt privatlån eller sms-lån. Oftast behövs ingen säkerhet för att få lånet och i övrigt liknar det ett klassiskt privatlån/sms-lån. Den som inte betalar kan få betalningspåminnelse, Inkassokrav och hamna hos Kronofogden.
Risken ligger däremot hos långivaren även om risknivån kan variera. Risken som långivaren tar är att det kapital som lånas ut inte betalas tillbaka.Här ska man komma ihåg att man som långivare har möjligheten att fördela sin risk genom att investera i delar av lån. Vissa P2P-företag ser till att investering alltid sker över minst 20 olika lån.
Även om företaget kan koppla in inkasso och i slutändan kronofogden så kan det uppstå situationer då pengarna inte kommer in. I dessa fall kan långivaren mista en del av det insatta beloppet. För att undvika detta har även många P2P-företag en fond att ta pengar från vid kreditförluster.
Den andra risken är att pengarna som investeras inte är säkrade genom den statliga insättningsgarantin. Det är därmed en risk att hela beloppet förloras om det skulle visa sig att företaget går i konkurs. Detta har hänt vid några tillfällen, till exempel 2015 när investerare riskerade sina pengar då TrustBuddy gick i konkurs.
Det finns två olika vägar för P2p-företag att få betalt för sina tjänster. Ena vägen är att låta långivare låna ut sina pengar helt kostnadsfritt. Det företaget då tjänar på är skillnaden på den ränteintäkt som långivaren får och den räntekostnad som låntagaren betalar. I detta fall är det alltså låntagaren som med ”lite högre räntor” betalar avgifterna.
Det kan även förekomma avgifter som motsvarar en viss procent på det utlånade kapitalet. I detta fall är det alltså långivaren som betalar avgifterna.
Andra vägen är att ha en viss provision på utlånat kapital. Det kan exempelvis vara att långivaren får betala 2% av kapitalet som lånas ut. Genom detta delar långivare och låntagare på kostnaden.