Räntehöjningar hos sparinstitut

Nu när Riksbanken har höjt reporäntan följer i spåren att bolåneräntorna säkerligen kommer att höjas vartefter. Däremot ligger storbankerna kvar på nollränta på våra sparkonton. Hur kommer det sig och är det verkligen rättvist?

Hur motiveras nollräntan på kundernas sparkonton?

Enligt flera experter kommer det troligen behövas en ordentlig höjning av reporäntan från Riksbanken för att storbankerna skulle vilja ge oss ränta på våra sparkonton. Så länge vi har en negativ reporänta kostar det bankerna pengar att tillhandahålla oss sparare tjänsten att ta hand om våra pengar. Därmed är ränta på sparkonton inte det första man inför.

Bankerna tjänar på våra bolån

Bankerna tjänar dessutom stora pengar på alla bolån varje kvartal, det handlar då om många miljarder kronor. Därför vill man vara snabb med att få upp räntorna efter att Riksbanken höjde reporäntan, vilket vi kunder kan uppleva som att storbankerna vill profitera på oss och våra bolån.

Mindre sparinstitut villiga att höja

Denna situation gör att mindre sparinstitut kan se sin chans att locka över kunder från storbankerna. Ett flertal så kallade nischbanker har nu höjt sina räntor på kundernas sparkonton. Säkerligen kommer fler mindre aktörer att följa i spåren och göra likaledes.

Hur kan ett bra sparkonto se ut idag?

Du som sparkund kan idag hitta ett sparkonto med obegränsade fria uttag, en sparränta på mellan 0,90 och 0,95 procent och som omfattas av den statliga insättningsgarantin. Även om det inte är någon särskilt stor ränta så ger det ändå pengar på sikt när du sparar över en längre tid.

Det finns aktörer som erbjuder sparkonton med flera procents ränta, men i dessa fall handlar det om konton som inte omfattas av den statliga inkomstgarantin. Att välja ett sådant konto medför risker som är högst onödiga att ta. Ränta eller ej så vill du troligen att dina sparade pengar ska finnas i tryggt förvar.

Svenskar sparar på konton med låg ränta

Vi svenskar sparar riktigt mycket pengar på våra sparkonton med låg ränta. På vanliga inlåningskonton fanns det enligt Statistiska centralbyrån (SCB) totalt drygt 1 800 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet förra året. På dessa konton uppgick nettoinsättningarna till inte mindre än 29 miljarder kronor under kvartalet.

Hur kan man tänka som sparare?

• Det är ingen mening med att låta dina pengar bara ligga på ett konto utan ränta. Väljer du ett konto med rörlig ränta kan du lätt byta konto om du finner ett bättre alternativ
• Ibland kan du få en lite högre ränta om du väljer att binda ditt sparkapital under en viss tid, men då kan motprestationer krävas, såsom att du inte kan göra ett förtida uttag eller att det är belagt med en avgift
• Om du har ett riktigt stort sparkapital kan det vara vits med att dela upp det på flera konton. Kom även ihåg att den statliga insättningsgarantin gäller per person och institut
• Räkna på skillnaderna mellan olika räntor när du ska välja mellan fast eller rörlig ränta. Skillnaden kanske inte är särskilt stor och då kan det vara ett bra och smidigt alternativ att välja ett konto med rörlig ränta

Exempel:

Du har ett sparkapital på 50 000 kronor och hittar ett sparinstitut som ger dig 0,95 procent i rörlig ränta. Din årsränta på dina 50 000 kronor blir då 475 kronor. Om du istället väljer fast ränta med bindningstid 2 år kanske du får 1,10 procent i ränta, det vill säga 550 kronor i årsränta. Hos en annan aktör du finner kan du kan få 1,40 procent i ränta och då en årsränta på 700 kronor. Beroende på ditt eget mål med ditt sparande, vilket sparkapital du har och hur snart du behöver komma åt dina pengar finns många olika möjligheter att välja mellan.

Tänk igenom vad du vill med ditt sparande och jämför

Du kan lätt jämföra olika institut och deras produkter på jämförelsesajter för sparande. Där får du både information och en fingervisning om vilken typ av sparande som passar dig. Om du samtidigt vill ta ett bredare grepp om ekonomin kan du också jämföra och omförhandla dina privatlån.

Ordförklaringar

• Insättningsgaranti – Denna skyddar dig som kund om det institut som har hand om dina pengar skulle gå i konkurs eller om Finansinspektionen beslutar att insättningsgarantin ska träda in. Du får då ersättning av staten upp till ett visst belopp, detta gäller upp till 950 000 kronor per person och institut
• Reporänta – är den ränta som bankerna får betala när de i sin tur lånar pengar av Riksbanken. Det är således en styrränta för hur bankerna sätter sina räntor