Ekonomin för de svenska hushållen ser ut att kunna förändras mycket under 2019 eftersom Riksbanken nu valt att höja räntan. Utöver det kommer de ändringar för amorteringskrav och ränteavdrag som tidigare har beslutats om. De nya reglerna kommer att börja gälla från årsskiftet och redan den 9 januari kommer den nya höjningen av reporäntan att träda i kraft. Med två stora förändringar kan vi även räkna med att se en viss skillnad i ekonomin för de privata hushållen.
Höjningen skedde från -0,50 procentenheter till –0,25 procentenheter och Riksbanken passade även på att flagga för att det med största sannolikhet kommer att ske en höjning till under den andra halvan av 2019. Vi har haft en väldigt låg reporänta i Sverige under 2010-talet och det här var den första höjningen sedan 2011.
Innan Riksbanken lämnade beskedet var det spekulationer angående huruvida räntan skulle lämnas oförändrad eller höjas.
Riksbanken har satt upp mål för hur den svenska inflationen ska utvecklas och även om de nu har valt att höja räntan räknar de med att inflationen ska vara kvar inom de ramar som har satts upp för inflationsmålet. Med största sannolikhet kommer vi att se ännu en höjning av räntan under nästa höst. När den kommer att ske och hur mycket den kommer att förändras beror helt och hållet på hur landets ekonomi utvecklas. Innan ränteförändringar sker tas det hänsyn till hur utsikterna för inflation och konjunktur ser ut. Prognosen säger att nästa höjning ser ut att komma under den andra halvan av 2019. Effekterna av den nya höjningen har redan börjat komma och Riksbanken räknar med att de sedan kan justera den ytterligare för att hålla den svenska ekonomin stabil. Den prognos som har gjorts har visat på att det kommer att behövas ytterligare höjningar under två år. Varje höjning beräknas bli runt 0,25 procentenheter.
En viktig faktor i uträkningen av ränteläget är att med den låga räntan som har varit i Sverige under många år har skuldsättningen bland de svenska hushållen ökat markant. När hushållen har väldigt hög skuldsättning ökar också de ekonomiska riskerna. Riksbanken menar på att det inte bara är räntan som behöver förändras för att kunna bibehålla en stabil utveckling i den svenska ekonomin, utan att det även krävs åtgärder inom skattepolitiken.
De direkta konsekvenserna som kom efter att Riksbanken hade meddelat höjningen var bland annat att den svenska kronan stärktes mot både dollarn och euron. Gentemot euron har kronan det senaste året sjunkit rejält. När kronan nu höjts visar det på att den svenska ekonomin får höjd trovärdighet på valutamarknaden genom räntehöjningen. Konsekvenserna av den stärkta kronan blir att de som reser får mer för pengarna när de handlar med andra valutor.
Reporäntan påverkar i första hand bolånen. Det är också de största lånen hushållen har och en räntehöjning påverkar därför hushållens ekonomi i stor grad. Bankerna gick, strax efter att Riksbanken höjt reporäntan, ut med att de antingen kommer att höja räntan eller lämna den oförändrad. På sikt gäller det nog ändå att räkna med att räntan kommer att höjas eftersom Riksbanken har gått ut med att det kommer att göras fler höjningar under de kommande två till tre åren. Även om höjningarna av reporäntan ser låga ut på papperet kan ökade räntor på bolånen få stora konsekvenser för hushåll med bolån. Om du inte har tagit tillfället i akt att omförhandla dina bolån bör du göra det nu.
När räntan höjdes senaste gången, 2011, var den uppe på 2 procent och idag har vi fortfarande en ränta på minus efter den höjning som nu har skett. Om tre år ligger prognosen på att räntan ska ligga på strax under en procent efter de höjningar som Riksbanken har flaggat för ska komma. För de enskilda hushållen bör de räkna med att räntan kan komma att bli dubbelt mot vad den idag är på deras bolån. Det kommer ändå att dröja innan räntan kommer att vara över noll och det är tidigast nästa höst som det kan vara aktuellt. Den höjning som gjorts nu kommer att kosta ett hushåll med ett lån på fem miljoner ca 700 kronor mer per månad i kostnad för boendet, om bostadsräntorna följer höjningen av reporäntan. Det är räknat efter att ränteavdraget har gjorts. Ett bra mått att följa för fastighetsägare är att kunna klara av en bolåneränta på runt 3 %. Det kommer de närmaste åren att ske en förändring i den svenska bolånemarknaden och att vara förberedd på att förändringarna kommer kan vara bra. Jämfört med idag kommer kostnaden att vara ungefär 5000 kronor mer i boendekostnad för hushållet som har ett bolån på fem miljoner om räntan blir 3 %.
Konsekvenserna med höjningar av räntan kommer på sikt att bli att konsumtionsutrymmet för hushållen kommer att minska och vi kommer att se en åtstramning av den svenska ekonomin. De som har höga bolån idag rekommenderas att binda en större del av sina lån för att kunna hålla kostnaderna stabila även när räntan går upp.