Statlig Insättningsgaranti

Statlig Insättningsgaranti – Varför finns garantin? – När betalas pengarna ut? – Ersättningsbelopp? – Vem skyddas av insättningsgarantin? –  Vilka banker är anslutna? – Vad kostar det? – Insättningsgarantins historia

 

Statliga Insättningsgarantin garanterar att kapital (upp till 950.000kr) återbetalas oavsett vad som händer med det institut som har sparkontot. Det skapar därmed en trygghet för spararen att pengarna verkligen är säkra. Med garantin får man även den ränta som har genererats under den tid som kapitalet suttit på kontot.

Genom att välja ett sparkonto med insättningsgaranti får man därmed det säkraste sparandet som går att få. Men man får även den lägsta ränta. Exempel kan nämnas från 2015 då den bästa sparräntan på ett konto med denna garanti (med fria uttag) var ca 1%. Valde man istället att sätta pengarna på ett konto utan denna garanti kunde en ränta fås på närmare 5%. Men då tar man även en större risk.

Statlig Insättningsgaranti korthet.

Statlig insättningsgaranti är en trygghet som införts av staten för att de som spar pengar på konton som innefattas av garantin alltid ska vara trygga gällande deras besparingar. Skulle banken där pengarna är placerade gå i konkurs kommer staten (Riksgälden) att betala ut den summa som satt på kontot. Utöver detta även intjänad ränta.

Varför finns Statlig Insättningsgaranti?

Grunden till Statlig Insättningsgaranti är att skapa en stabilitet i den svenska ekonomin. I detta fall handlar det om att ge placerare en säkerhet om att pengarna verkligen är säkra oavsett om det är stor finansiell oro.

När det blir stor finansiell oro i ett land ökar risken rejält att sparare tar ut sina pengar från bankerna. Detta inte minst de banker som man hört negativt om eller som man av annan anledning är rädd för att ska gå i konkurs. Detta är ett mönster som tydligt ses i länder som har haft stora finansiella problem. Se exempel på Grekland 2015 där man fick sätta in en gräns på hur stora summor som fick tas ut från banken varje dag. Allt för att minska pengaflödet från bankerna. I detta fall fanns alltså stor oro hos befolkningen för att pengarna på banken skulle ”försvinna”. Detta exempelvis genom en konkurs.

Här ska tilläggas att det sedan 1994 finns ett krav på att alla i EU måste ha en statlig insättningsgaranti. Insättningsgaranti fanns alltså i Grekland – men osäkerheten var så stor att många inte vågade chansa.

Ofta skapar denna oro en kedjereaktion. Skulle alla vilja ta ut sina pengar kan det göra att vissa banker inte längre har möjlighet att bedriva sin verksamhet i samma utsträckning som tidigare. De behöver få in likvida medel och kan därmed kräva in lån och vägra privatpersoner och företag nya lån. Detta i sin tur påverkar andra banker osv. Därmed skapas ett ännu större finansiellt kaos.

Vet man att pengarna kommer att betalas ut med hjälp av den statliga insättningsgarantin finns en större säkerhet och behovet att ”rädda” sina pengar blir betydlig mindre. Därmed skapar garantin ett stabilare ekonomiskt klimat.

När betalas pengar ut?

Det finns två tillfällen då den statliga insättningsgarantin kan aktiveras. Det ena är om institutet går i konkurrs och därmed inte kan betala ut det sparade kapitalet till spararen. Det andra är om Finansinspektionen begär att garantin ska träda ikraft utifrån andra aspekter.

De som har ett konto med insättningsgaranti behöver aldrig själv ha kontroll på om denna garanti blir aktiverad. Skulle så ske kommer nämligen Riksgälden att kontakta personen och meddelade detta. Någon speciell ansökningsprocess finns inte heller utan detta sköts helt automatiskt av Riksgälden.

När insättningsgarantin har trätt in tar det sedan maximalt 7 bankdagar till att pengarna betalas ut från Riksgälden.

Ersättningsbelopp

Nivån på insättningsgarantin är 950.000kr sedan 2016. Denna summa gäller per institut. De som har större summa än så att placera bör därmed placera ut dem på olika institut för att därmed ha hela summan inom garantins gränser. Ett annat alternativ är att öppna ett konto i två namn. Garantin gäller per person vilket gör att ett konto därmed kan ha mer än 950.000kr och ända täckas av garantin.

Det finns även ett visst undantag och möjlighet att få upp till 5 miljoner extra utbetalt av garantin. Detta om man kan påvisa att den stora summan kommer av enstaka nära händelse. Ett exempel är om en familj säljer sin villa och får 4 miljoner för den. Pengarna sätts in på ett konto i väntan på att de ska köpa något nytt. I detta fall täcks summan av garantin. Andra tillfällen kan vara arv eller försäkringsutbetalning.

Den summa som betalas ut är det insatta kapitalet samt den ränta som man har tjänat in under den tid som pengarna suttit på kontot. Detta fram till dagen då det konkursen blev ett faktum eller den dag då Finansinspektionen valde att garantin skulle gälla.

Vem gäller den för?

Den Statliga Insättningsgarantin gäller för alla privatpersoner, företag, organisationer, föreningar m.m. De enda som inte hamnar inom garantin är de institut som själva erbjuder konton med just Statlig insättningsgaranti.

Vilka banker är anslutna?

En komplett lista på vilka banker som är anslutna till den Statliga Insättningsgarantin går att se på Riksgalden.se. Här finns både en lista samt en sökfunktion så att man kan söka efter en specifik bank. Klicka på institutets namn för att få presenterat för dig vilka konton som garantin gäller på.

Vad kostar Statlig insättningsgaranti?

Alla banker som är anslutna till den Statliga Insättningsgarantin betalar en viss avgift till Riksgälden för detta. Denna avgift är 0,06% upp till 0,14% (Källa:Wikipedia). Hur mycket banken får betala beror på dess kapitaltäckningsgrad. Ju större kapitaltäckning desto större säkerhet.

Garantins historia

Det land som var först med att införa Statlig insättningsgaranti var USA. Detta genomfördes 1934. Orsaken var börs- och bankkrascherna 1933. Det var alltså en mycket stor finansiell oro i landet och tanken med garantin var exakt som idag – att skapa stabilitet och trygghet.

Första steget i Sverige togs 1992 när just den svenska ekonomin var rejält i gungning. Osäkerheten var extra stor på finansmarknaden och därför utfärdade den svenska staten en ”Allmän Statlig Bankgaranti”. Allt för att lugna ner marknaden något.

Detta var på hösten 1992 och på våren 1993 skapades Bankstödsnämnden. Myndigheten hade som uppgift att enbart fokusera på statliga bankstödet. I och med att ekonomin stabiliserade sig valde man sedan att ta bort denna garanti.

År 1996 ombildas denna nämnd och får namnet Insättningsgarantinämnden. De tar beslut att insättningsgarantin ska gälla upp till 250.000kr.

År 2008 uppgick nämnden i Riksgälden och under samma år skakas Sverige återigen av en finanskris. En internationell finanskris som startade i USA och som sedan spred sig som en löpeld över världen. Man valde då att höja det maximala beloppet till 500.000kr. Nu breddades även garantin gällande kontoformer. Från början var det enbart transaktionskonton men nu började den även gälla för alla konton. Detta alltså oavsett om det var ett rent sparkonto, transaktionskonto eller annat slags konto.

Utöver det valde man även att garantin skulle gälla när det kom till banker från andra länder som har filialer i Sverige och därmed vänder sig mot den svenska marknaden. Innan var det enbart svenska bolag (som kunde vara dotterbolag till utländska bolag) som innefattades. Detta betydde att dotterbolagen föll under garantin medan filialer till moderbolaget inte gjorde det.

Pengar som placerades hos dessa filialer innefattades däremot av den insättningsgaranti som var gällande i det land som företaget var registret hos. Men med ändringen började därmed all den verksamhet som skedde i Sverige innefattas av garantin.

År 2009 anpassades de svenska reglerna till EG-reglerna gällande denna garanti. Det innebar inte bara skulle gälla 50.000Euro (omräknat till svensk valuta) utan att det även minst måste vara 50.000kr.

Den sista december 2010 höjdes så nivån till 100.000 Euro. Även detta efter ett EU-direktiv. Från och med den sista december 2010 gäller därmed samma summa i samtliga länder. Inget land får ha högre eller lägre summa.  Från dess gäller inte längre att det är någon lägsta gräns för summa i svenska kronor utan omräkning får ske gällande växlingskurs.

Nu justerades även reglerna så att garantin skulle gälla samtliga sparkonton. Sedan förändringen 2008 innefattades i stort sett alla men det fanns undantag. Det fanns tillfällen då det var avgörande på hur stor uttagsavgift som togs om garantin skulle gälla eller om kontot därmed kom utanför garantins ramar. I och med ändringen 2010 togs dessa undantag bort.

Historiska utbetalningar med insättningsgarantin

Vid tre tillfällen (tre konkurser) har den statliga insättningsgarantin behövt användas i Sverige.

  1. Custodia och Allmänna Kapital

Året är 2006 och två kreditbolag förstätts i konkurs. Ett av dessa var Custudia och tack vare insättningsgarantin kunde spararna få tillbaka sina pengar. Det var då 1282 juridiska personer som sammanlagt fick ta del av 134,2 miljoner. I genomsnitt alltså drygt 100.000kr.

Det andra företaget var Allmänna Kapital. Sammanlagt var det 287 juridiska personer som fick ta del av 40,9 miljoner. I genomsnitt ca 142.500kr.

  1. Capinordic Bank

År 2010 gick Capinordic Bank i konkurs. Det var en dansk bank men eftersom de hade en filial i landet som hade konton med denna garanti så gällde även insättningsgarantin de som hade pengar på banken. I första hand var det den danska insättningsgarantin som fick betalas ut. Riksgälden betalade sedan ut summan som var upp till den svenska nivån. Det innebar i detta fall att 825 juridiska personer fick ta del av 10,6 miljoner kronor. I genomsnitt alltså ca 12900kr.