– En historisk återblick på Riksbankens räntelopp
I början av 2015 införde Riksbanken en negativ ränta i Sverige. Reporäntan sattes till -0,1 vilket då var helt historiskt. Aldrig tidigare har Riksbanken haft negativ ränta. Det gör att landet hade en av världens lägsta styrräntor. Men Sverige ligger även i topp gällande vilket land som har haft högst styrränta. Detta på 90talet.
I september 1990 låg Reporäntan på hela 11%. Detta efter att Riksbanken höjt räntan succesivt fyra gånger under fyra veckor. Tidningarna skrev ”Räntechock” med stora feta rubriker men även om räntan var så hög så fanns det mycket som pekade på att den kunde bli ännu högre – vilket den även skulle bli. Men vad låg bakom denna historiskt höga ränta?
Det som främst var orsaken till att Riksbanken vid ett flertal tillfällen höjde räntan var ett stort valutautflöde av den svenska kronan. Inom finansiella kretsar fanns även ett rykte om att svenska kronan skulle kunna komma att devalveras vilket i sin tur skapade mindre intresse av investeringar i valutan.
Avtappning av statens valutareserv var mycket stor och gick enbart att jämföras med tiden strax efter andra världskriget.
Men samtidigt kan inte detta valutaflöde ses som en enskild händelse. Den svenska ekonomin var inte heller i balans. En av orsakerna var en okontrollerad avreglering av kreditmarknaden. Att låna pengar var extremt enkelt vilket även skapade för höga bostadspriser. Samtidigt var inflationen för hög och sammantaget skapade detta en ekonomi som sakta men säkert rullade utför. Frågan vara bara var, när och hur kraschen skulle komma. Men det är lätt att säga efteråt. Under den tiden var det däremot få som anade framtiden.
Ett av de bolag som gick i konkurrs var Nyckeln (Fastighetsbolag). De skulder som de då hade var på hela 3 miljarder och många ser just denna konkurs som första steget till den svarta tid som senare skulle gå under ”90-talets finanskris”.
I detta läge var alltså ekonomin i obalans, ett mycket stort fastighetsföretag går i konkurrs med enorma skulder och ett rykte finns om att Sverige kommer att devalvera. Trovärdigheten för den svenska kronan hade lätt kunnat vara bättre.
När Riksbanken genomförde räntehöjningarna gav det helt klart väntad effekt. Intresset för att placera pengar i Sverige ökade och det stora utflödet minskade. Det till och med ändrades till ett rekordstort inflöde av pengar.
Men det visade sig bara vara en kortsiktig lösning. Ca två år senare (hösten 1992) uppkom samma situation igen. Utflödet var mycket stort från Sverige och trovärdigheten väldigt liten. Vid detta tillfälle var till och med utflödet större än vid tidigare tillfälle.
Här ska tilläggas att Sverige hade vad som kallas för fast växelkurs. Detta kan jämföras mot idag då kursen är rörlig. Med fast växelkurs är valutan exakt knuten till en annan valuta. När riksbanken höjer eller sänker sin ränta ”försvarar” man alltså kursen och får den till den nivå som är önskad. Detta kunde även ske genom köp eller försäljning av valuta.
När detta hände var den svenska valutan knuten till ECU. Men med mycket lågt förtroende för den svenska valutan var det stora internationella valutaspekulanter som ansåg att Sverige omöjligtvis skulle klara av att hålla fast valutan mot ECU. Budgetunderskottet var stort och en finansiell oro fanns i Sverige – Finanskrisen hade slagit igenom.
Det som nu skedde var att allt fler började spekulera med den svenska kronan. Något som knappast var till dess fördel. Riksbanken diskuterade hur de skulle få bukt med utflödet och spekulationerna och svaret blev att höja marginalräntan (dagens Reporänta). Trots en extrem höjning till hela 75% så gavs inte rätt effekt. Allt för många var helt enkelt övertygade om att valutan snart skulle falla.
Senare samma dag tar dåvarande Riksbankschefen, Bengt Dennis, till möjligheten att använda sin fullmakt och höjer räntan ännu en gång. Nu till hela 500% vilket var långt över tidigare världsrekord. Skulle detta markera att de vägrade släppa valutan? Målet var nog så men effekten blev ändå inte som väntat.
När Dennis fick frågan ”Hur långt är ni beredd att gå?” svarade han ”The sky is the Limit”. Ett uttalande som har gått till historien. Han har även berättat i andra reportage att haft tankar på att höja räntan till hel 4000%.
Under två månader var det lite lugnare men sedan fick till och med Bengt Dennis ge upp. De kunde inte kämpa emot och försöka hålla valutan på önskad nivå. Svenska kronan fick, som man säger, flyta fritt. Sedan dess har Sverige haft rörlig växelkurs.
På ett år föll svenska kronan med ca 30%. Något som var förväntat av de som spekulerat i valutan och det kan sägas att om det var några vinnare på detta så var det verkligen dessa spekulanter.
Genom beslutet att låta marknaden styra valutan förändrades även Riksbankens uppgifter. De hade ju tidigare haft som mål att justera räntan för att påverka värdet på valutan. Nu blev istället den huvudsakligan uppgiften att justera räntan för att påverka inflationen. Målet sattes till 2% och det sågs länge som en nivå som var relativt självklart för de flesta experter. När däremot inflationen var låg under lång tid och räntan sänktes till rekordlåga -0.1% i februari 2015 var det blir allt fler experter som kritiserade målet med att ha hålla inflationen på 2%. Om någon förändring sker kring detta får framtiden visa. Men i skrivandets stund (feb 2015) är målet för Riksbanken att fokusera på en inflation på 2%. Det är just därför som de sänkte räntan så mycket kring 2013-2015.
Efter finanskrisen med försöket att bevara valutan fast sjönk räntan från Riksbanken sakta men säkert. Visserligen med små justeringar uppåt ibland men så småningom hamnade den på en mer normal nivå.
När sedan terrordådet utfördes den 11 september 2001 skapades en vändpunkt. Från och med nu togs tydliga steg mot den negativa ränta som till slut infördes 2015.
Är det oroligt i ett land blir det även oroligt på den finansiella marknaden. Med andra ord slog terrordådet inte bara hårt rent fysiskt mot människor utan även psykiskt. Oron spred sig och för att minimera risken för en lågkonjunktur valde en stor rad av länder att sänka sina styrräntor. FED (USA) sänkte ned till 3% vilket gjorde att de kom till en nivå som inte varit aktuell på 10 år. Svenska Riksbanken sänkte till 3,75%.
Under de kommande tre åren sänktes den svenska räntan ytterligare vilket resulterade i att man tog sig ner till en reporänta på 2%. Med andra ord nästan en halvering sedan 2001. Men det fortsatte nedåt. Både i USA och i Sverige.
År 2005 blev det en historiskt låg ränta i Sverige. Denna sattes nu på 1,5%. Orsaken var då att inflationen var för låg och genom att sänka räntan skulle konsumtionen kunna öka och därmed inflationen. För det var ju som sagt enbart inflationen som Riksbanken skulle ha kontroll på nu när valutan var släppt fri.
Fram till 2008 höjs den något men under hösten 2008 sker något som påverkar hela världsekonomin negativt. Den extremt stora banken ”Lehman Brothers” går i konkurs vilket skapar stora svallvågor inom den amerikanska ekonomin. När den ekonomin står i vågor påverkas även mindre länder däribland Sverige. Finanskrisen i världen är ett faktum. En kris som inte har något motstycke sedan 1930-talet.
För att förhindra att ekonomierna skulle falla allt för mycket var det många länder som sänkte sina räntor. Däribland Sverige. Första steget var att svenska räntan sänktes till 3,75%. Efter tre månader sänktes den ytterligare. Nu till 2%. Det är tydligt att räntevapnet inte alls hade samma kraft längre. Under 2009 faller den nästan fritt och landar på 0,25%.
Den internationella finanskrisen planade ut även om den höll i sig ett flertal år. Ända in på 2015 går det att se effekterna av den och då främst i vissa Europeiska länder. Sverige klarade sig visserligen relativt bra men inflationen stannade mycket låg. När Riksbanken i februari 2015 sänkte till -0.1% var det just detta som man pekade på som faktorer för sänkningen. De ansåg att Sverige hade goda chanser att bygga upp sin ekonomi till det bättre men att inflationen var för låg och att oroligheter i andra länders ekonomi mycket väl kan påverka Sveriges ekonomi till det negativa. Av den anledningen tog det historiska steget. Om det sedan botten är nådd återstår att se.
Källa: Privataaffärer nr 12 2014.