Olika skuldåtgärder

I samband med att den internationella finanskrisen slog igenom började Bankföreningen, Finansinspektionen samt beslutsfattare inom riksdag och regering diskutera hur man skulle kunna minska risken att en finanskris likt den USA skulle starta i Sverige. En del åtgärder genomfördes snabbt medan andra genomfördes flera år senare och vissa inte alls.

Bolånetak

Den 1:a oktober 2010 infördes det som snabbt skulle gå under namnet ”Bolånetak”. Det innebar att ett bolån maximalt fick vara på 85% av bostadens värde. Med andra ord att en person som vill låna pengar till hus som kostar 1 miljon kronor enbart får låna 850.000kr.

Genom att införa detta krav ville man minska risken för överbelåning. I det fall man enbart har en belåningsgrad på 85% kan ju bostadens värde minska med 15% utan att man är överbelånad. Tidigare gick det att låna 100% av bostadskostnaden vilket gjorde att en liten värdeminskning skapade en överbelåning.

Fördelen med detta kvar blev därmed att belåningsgraden hölls nere. Nackdelen var att många unga stängdes ute från bostadsmarknaden. Detta inte minst i storstäder där även mindre lägenheter har höga priser. För att kunna köpa en bostad för 500.000kr krävs ju en kontantinsats på 75.000kr.

Amorteringkravet infördes

Den 1:a juni 2016 infördes sedan amorteringskrav. Detta efter ett flertal turer med förändrade regler för att reglerna skulle passa in på gällande lagar. Amorteringskravet gäller på de bolån som tecknas efter det datumet och alltså inte på äldre bolån.

Kravet innebär att amortering måste ske på bolånet i det fall som belåningsgraden är över 50%. Om belåningsgraden är 50%-70% behöver låntagaren amortera 1% av gällande belopp varje år. Är det belåningsgrad mellan 70%-85% är kravet på 2%. Detta till att man når ner till 70% belåningsgrad vilket gör att kravet går ner till 1%.

I det fall som belåningsgraden inte är mer än 50% är amortering frivilligt.

Även de som har ett äldre bolån kan i vissa situationer omfattas av amorteringskravet. Detta om ett tilläggslån tecknas. Detta innebär alltså att befintligt bolån utökas med en viss summa, vilket är vanligt vid renovering. I detta fall kan man välja mellan två olika alternativ.

Tillägg

Den summa som lånas räknas som tillägg och amorteras som ett separat lån. Om man väljer detta alternativ måste amorteringen genomförts på 10 år.

2. Tillsammans

Andra alternativet är att man amorterar hela summan ”i en klump”. Därmed räknas tilläggslånet ihop med befintligt bolån och hela summan kommer att innefattas av amorteringskravet. Då måste amortering ske ner till att belåningsgraden maximalt är 50%

Vid vissa få undantag går det även att få uppskov med amorteringen. Det kan exempelvis vara dödsfall inom familjen och den totala inkomsten minskas drastiskt. Det är då banken som tar beslutet om detta uppskov.

Det är viktigt att vara medveten om att dessa regler enbart är minimumkrav för bankerna. Det innebär alltså att de kan ställa högre krav på låntagarna gällande amortering än dessa nivåer. De får däremot inte gå under dessa nivåer (utöver i speciella situationer).

Räkneexempel:

En familj har ett lån på 450.000kr och en villa värd 1.000.000kr. Därmed är belåningsgraden 45% och familjen behöver inte amortera. Om de sedan tar ett tilläggslån på 300.000kr skapas ett amorteringskrav.

Alternativ ett är att de får amortera dessa 300.000kr under 10 år. Alternativ två är att räkna på hela bolånet som har en belåningsgrad på 75% och därmed skapar ett amorteringskrav på 2% av lånesumman per år. På 750.000kr skulle det alltså innebära ca 15.000kr.

I dessa situationer är det därför mycket viktigt att räkna på de två olika alternativen. Månadskostnaden kan nämligen variera mycket kraftigt beroende på belopp och belåningsgrad.

Ränteavdraget försvinner

Enligt dagens regler får personer som har lån tillbaka 30% av ränteutgiften på nästa års deklaration. Har man ränteutgifter på 10.000kr fås alltså 3000kr tillbaka som ett avdrag.

Hur mycket ett slopat ränteavdrag påverkar låntagaren beror främst på vilken ränta de har lånet till. Då en normal ränta är 5% räknas därför detta exempel med denna nivå.

Familjen har 1 miljon kronor i lån och har alltså en årskostnad på ränta på 50.000kr. Av dessa får familjen tillbaka 30% vilket är 15.000kr. Skulle ränteavdraget försvinna skulle denna familj få 15.000kr mindre tillbaka vilket i teorin betyder att de kan amortera 15.000kr mindre.

Om det inte finns något ränteavdrag kommer alltså det bli dyrare att låna vilket skulle avskräcka svensken att dra på sig lika stora lån.

Detta har inte införts ännu (2017)

Begränsa rörliga lånen

Med en bunden ränta vet personen exakt vad kostnaden kommer att bli. Det gör också att man lättare kan räkna ut exakt om man kommer att klara av ett lån eller inte. Som det är idag tar de flesta (över 70%) rörlig ränta. Det är inte så konstigt med tanke på att den rörliga räntan ligger så lågt. Men samtidigt tar man en risk. Skulle ränta röra sig uppåt kommer kostnaden för räntan bli högre.

Med ett krav på att man enbart får ha en del av lånet på rörlig ränta skulle hushållen tydligare planera sina kommande utgifter vilket i sin tur skulle minska ekonomiska problem om räntan skulle stiga.