Borgenär / Gäldenär

Borgenär

När ett avtal sluts mellan två eller fler parter där det finns en fordran (skuld) så kallas fordringsägaren (den som ska ha in pengar) för borgenär och den som står i skuld kallas för gäldenär. Det här är juridiska termer som används i fordringsrätten för att beskriva parterna i ett fordringsförhållande men begreppen dyker upp i vardagliga sammanhang och därför är det bra att förstå vad de innebär.

Det vanligaste sammanhanget där det uppstår ett fordringsförhållande är vid banklån. När banken godkänt och betalat ut pengarna så har banken en fordran gentemot kunden och är således borgenär. Kunden som står i skuld till banken är gäldenär. Begreppen används i alla sammanhang där någon står i skuld till en annan, privatpersoner såväl som företag.

Som låntagare kan det vara bra att veta att lånegivaren kan överlåta sin fordran till annan part som då blir borgenär. Det viktiga här är att lånetagarens ställning inte får försämras genom överlåtelsen. Däremot kan inte en gäldenär överlåta skulden till en annan utan godkännande från den man står i skuld till.

Exempel:

Anna tänker köpa en TV på avbetalning. Hon betalar bara 100kri butiken och ska sedan betala 250kr varje månad i ett år. I detta fall heter butiken ”TV-hörnan”.

Eftersom Anna är skyldig företaget pengar blir företaget i detta fall borgenär. Anna blir gäldenär.  Men när första fakturan kommer så ser Anna att det står Svea Ekonomi på fakturan. Hon köpte ju TV:n på företaget Tv-hörnan och undrar hur det kan komma sig. Det som har skett är att företaget har överlåtit skulden till Svea Ekonomi. Nu är det Svea Ekonomi som är borgenär. Det finns alltså inte något krav på att Anna måste godkänna borgenärsbytet. Däremot får inte Svea Ekonomi försämra villkoren för Anna. Var det avtalat att hon skulle betala 250kr per månad i ett år så är det detta som fortfarande gäller. Svea Ekonomi får inte heller lägga på någon extra ränta eller avgift – så vida hon betalar i tid.

Gäldenär

Ordet Gäldenär kommer från ordet Gäld vilket betyder att man är skyldig någon något. Vanligtvis menas pengar men det kan i princip vara att man är skyldig någon person eller något företag tjänster. Juridiskt sätt skiljer man däremot på vad skulden är för något. I det fall som det är pengar heter det penninggäldenär och är man skyldig en tjänst heter det naturagäldenär.

Motsatt part d.v.s. den person som ska få pengarna/tjänsterna heter borgenär. (se ovan)

Det juridiska begreppet Gäldenär används främst när en privatperson lånar pengar från ett kreditbolag eller bank. Men det kan alltså även gälla vid lån mellan privatpersoner eller i det fall man förskottsbetalat för en vara eller tjänst.

Exempel

  • Penninggäldenär

En person går till en bank och lånar 10.000kr. Så fort som pengarna har betalats ut är personen gäldenär d.v.s. skyldig banken. I detta fall handlar det om penninggäldenär.

Ett exempel där företaget blir gäldenär är när en person köper något online och betalar med kort. I detta fall har företaget fått pengar och är alltså skyldig privatpersonen en produkt (eller pengarna tillbaka). Så länge som de har denna ”skuld” är de gäldenärer.

  • Naturagäldenär

Ett städföretag har en kampanj där kunder får 15% rabatt vid förskottsbetalning. Efter att betalning skett är städföretaget skyldig att utföra tjänsten. I detta fall är de naturagäldenär.

Måste det finnas avtal mellan borgenären och gäldenären?

För att borgenären ska kunna kräva tillbaka pengarna (eller en vara) måste det finnas ett avtal mellan parterna. När det handlar om lån från kreditbolag är dessa alltid skriftliga. Det är då tydligt vad man kommit överens om. Men ett avtal är lika bindande om man ingått det muntligt. Däremot är det mycket svårt att bevisa vad man kommit överrens om i det fall man enbart har ett muntligt avtal.

Ordets historia

Gäldenär kommer från Gäld vilket i sin tur kommer från det förhistoriska ordet gulden. Från början användes ordet för de ”lösensummor” som vikingarna krävde av byar och furstar på de engelska öarna när de rövade där. Summor som betalades för att inte vikingarna skulle attackera just deras by.

Under denna tid gick det under namnet Danagäld och historikerna tror att vikingen Olav Tryggvason var den förste som fick en Danagäld utbetald till sig i syfte att just freda de engelska orterna. Detta var år 991 då han med ett följe av 93 vikingaskepp seglade till England. Danagälden som då betalades för att skona den delen av landet var 10.000 pund. Tre år senare betalade engelska furstar ut 16.000 pund och  år 1002 var summan uppe i 24.000 pund. Det var då visserligen främst danska vikingar som fick denna gäld men svenska vikingar fick även en del av de stora lösensummorna.

Även om tiderna förändras så står fortfarande kravet kvar att en gäldenär måste betala sin skuld. I de fall man inte kan detta kan skulden gå till kronofogden vilka i slutändan kan besluta om att sälja hus och hem för att få in pengar som täcker skulden.