Skuldkvotstak
Skuldkvotstak är ett relativt nytt finansiellt ord. Enligt magasinet ”Språktidningen” användes ordet för första gången av Stefan Ingves (Riksbankschef) i mars 2015. Han nämnde då att ett införande av skuldkvotstak möjligen behövde införas.
Efter att han började använda ordet var det flera ekonomer och journalister som började använda ordet frekvent och detta då främst i diskussion kring hur priset på bostäder skulle kunna dämpas.
Vad är skuldkvotstak?
Med skuldkvotstak menas att en låntagare maximalt får låna ett belopp från banken som motsvarar dess årslång multiplicerat med ett visst tal. Skuldkvotstaket benämns ibland i decimaltal och ibland i procent.
” Riksbanken har räknas på ett tak på 400%”
”Man ska inte kunna låna mer än 4 gånger sin årliga inkomst”
I fallen ovan är det alltså exakt samma sak som menas.
Varför skuldkvotstak?
Även om ordet skuldkvotstak började användas 2015 så är bakgrunden till ordet flera år gammal. Det är även där som svaret finns på varför ett skuldkvotstak eventuellt skulle behöva införas. Åren före 2015 hade Sverige en extremt låg ränta (vilken fortfarande var extremt låg 2015). Detta samtidigt som efterfrågan på bostäder var mycket högt och detta främst i storstäderna. Med låg ränta och skenande huspriser ökade belåningen kraftigt och allt fler experter blev oroade för att Sverige var inne i en bostadsbubbla. En bubbla som skulle kunna få mycket negativa konsekvenser för Sveriges ekonomi om den ”spricker”.
För att dämpa denna utveckling kom det flera förslag och en del av dessa infördes också. Just skuldkvotstak har inte ännu (2017) införlivats i lånesystemet.
Allt vanligare hos bankerna
Skuldkvotstak har än så länge (2017) inte införts som ett lagkrav. Däremot har alltid bankerna möjlighet att införa detta som en egen begränsning för låntagarna. Detta har blivit allt vanligare vilket bland annat Dagens Industri har rapporterat om. Bland annat Ålandsbanken har krav att låntagaren maximalt får låna ”fem gånger bruttolönen”.
Först ut med interna begränsningar var storbankerna men det dröjde inte länge förrän även de mindre nischbankerna valde att sätta denna gräns. Danske Bank gjorde detta i årsskiftet 2015/16 och fler banker följde efter.
Att bankerna inför detta tak har delvis med att de tror att en lagändring kommer och att man därmed redan nu vill anpassa sig för de nya förutsättningarna. Till Dagens Industri sa kreditchefen för Ålandsbanken i Sverige:
”Vi vill anpassa oss redan nu till vad vi tror blir kommande regelverk. Sedan ligger det i tiden. Andra banker har ju redan infört liknande regler”,
Gör det svårare att få lån – Mer att jämföra
Flera banker har i intervjuer till media sagt att denna regeländring har gjort att färre har kunnat låna den summa som önskas. Det har även skapat en situation där det är fler saker att jämföra på bolånen än bara räntan. Att jämföra bolån är en självklarhet för att få så låg ränta som möjligt men i och med att bankerna har olika regler gällande bolånetaket kan vissa banker neka ansökan på grund av detta, när andra ger positivt besked. I mars 2016 hade exempelvis inte Skandia något formellt krav gällande skuldkvoten.
Det har därmed blivit ännu mer viktig att jämföra bolånen.
Andra vägar att minska risken för överbelåning
År 2017 hade följande två åtgärder genomförts för att begränsa den höga belåningen hos svenska hushåll gällande bolån.
Bolånetak – År 2010 infördes bolånetak på bolån. En person som ville teckna ett bolån innan detta datum kunde oftast låna till hela köpet. Lånet delades då upp i bottenlån och topplån där topplånet hade en högre räntesats. Men för att minska risken för överbelåning infördes bolånetaket 2010 på ett initiativ av FI (Finansinspektionen).
Från det datumet är det enbart möjligt att låna 85% av bostadens värde. Därmed är man tvungen att betala 15% av köpeskillingen med kontantinsats. En kritik kring detta är att låntagarna bara hittar nya vägar. Det har även visat sig att en del låntagare tecknar bolån på 85% av bostadens värde och sedan ett kontantinsatslån (privatlån) på resterande summa.
Amorteringskrav – År 2016 infördes amorteringskravet. De som tecknat ett bolån före införandet påverkas inte av amorteringskravet så länge som man inte vill utöka sitt bolån. För de som tecknar bolån efter införandet gäller i korthet följande:
Om belåningsgraden är över 70% (men alltså max 85%) måste amortering ske med en summa som motsvarar 2% av lånebeloppet årligen. Detta till att belåningsgraden kommer ner under 70%.
Om belåningsgraden är över 50% (men inte över 70%) måste amortering ske med en summa som motsvarar 1% av lånebeloppet årligen. Detta till att belåningsgraden kommer ner under 50%. Därefter finns inget krav på amortering.
I det fall man tecknar ett tilläggslån (betyder att bolånet utökas) finns två alternativ att välja på gällande amorteringen.
- Hela beloppet
Det nya beloppet räknas ihop med gamla bolånet och därmed styrs amorteringen helt och hållet av belåningsgraden. Nackdelen med denna väg är att tillägget kan göra att man går över 50% i belåningsgrad och att därmed måste hela bolånet amorteras med minst 1% per år.
- Bara tillägget
Ett annat alternativ är att detta tillägg klassas som ett separat lån. Kravet är då att hela detta belopp amorteras på 10 år. Skulle däremot den totala belåningsgraden gå under 50% under denna period behöver inte amortering längre genomföras.
