Den 23:e juni publicerades en ledarsida i Hela Gotland av Mats Linder med rubriken ”Något måste göras när sms-lån blir IS-lån” och redan där satte han anslaget till vad vilka han främst vill vända sig emot i texten. Med skarp kritik vänder han sig först mot ”höga räntor och dryga avgifter” på dessa lån och sedan mot att ”företagen ägnar sig åt att låna ut pengar till de som inte borde låna”.
Här ligger Linders tyngdpunkt i hela artikeln. Att SMS-lån är något extremt dåligt och farligt och att företagen bakom dessa lån inte tar något ansvar alls. På ett flertal punkter använder han logik och fakta som inte riktigt håller rakt igenom. Men det är ändå hans val av att lyfta upp problemet med SMS-lån och koppla detta mot terrorgruppen IS som känns tydligast fel. Att hävda att lagändringar måste göras för att begränsa utlåningen utifrån denna aspekt är långsökt logik.
Han har visserligen helt rätt i att Säpo har sett att personer tar SMS-lån för att finansiera resor för att kunna kriga med IS. Så visst har Linder rätt – men även extremt fel.
De lån som tas av dessa IS-krigare betalas till största sannolikhet inte tillbaka. Det blir därmed en förlustaffär för utlåningsföretaget. Detta kommenterar Linder med ” Men de tjänar väl så mycket pengar på sina laglydiga kunder att det är smällar som de är beredda att ta.” Nej, Linder – inget företag vill gå med minus. Det är enkel företagsekonomi. Ett företags uppgift är att gå med vinst. Nej Linder – inget SMS-lånsföretag tycker att det är okej att pengar lånas för att finansiera terror. Det är INTE en smäll som de är beredda att ta.
Till största sannolikhet är du inte insatt i vad som krävs för att ta privatlån eller sms-lån. Men det är extremt sällan man behöver uppge vad pengarna ska gå till. Utlånarna vet inte vad pengarna ska användas till. Skulle någon tydligt säga att pengarna skulle gå till att finansiera en terrorresa så är chansen rätt stor att de skulle bli nekad lånet.
Han fortsätter sitt krigande mot SMS-lånen med att säga att inget genomförts för att begränsa utlåningen ” Trots att sms-lånen länge beskrivits som ett problem så har staten aldrig på allvar gjort något åt det. ”
Självklart beror det på vad man menar med ”aldrig på allvar” men som en upplysning till dig så sker det nu en utredning där man på ett flertal punkter ser över hur SMS-lånebranschen ska kunna regleras allt tydligare. Det är ett initiativ från regeringen och bland annat kommer man se över om det ska införas maxtak på räntan, tydligare regler kring marknadsföring och hårdare krav på kreditkoll. Men för att göra dig besviken, det finns inget förslag på att just SMS-låneföretagen måste kunna garantera att pengarna inte går till terror. Som tur är. Skulle annars vara extremt intressant att se hur låneföretagen skulle kunna följa upp var pengarna egentligen hamnar.
Sen kommer den klassiska kritiken mot höga effektiva räntor där han väljer att citera ett SMS-lånföretag:
”Första gången kan du låna 50 – 6 000 kr helt ränte- och avgiftsfritt. Eff. ränta från 218,9%”
Till största sannolikhet är det Vivus han syftar på då detta företag har exakt denna ordalydelse. I alla fall första meningen om att man kan låna ränte- och avgiftsfritt. Här har faktiskt Linder också helt rätt. Låneföretaget lånar ut denna summa utan räntor och avgifter till alla nya kunder. Därefter erbjuder de en effektiv ränta på sina korta lån från 218,9%. Däremot står inte den ordalydelsen som har citerar. Det kan det däremot eventuellt göra på den jämförelsesida som Linder skriver att han hittat informationen på. Men det får i så fall stå för dem. Vivus anger INTE att de har avgifts- och räntefria lån som samtidigt har en effektiv ränta på över 200%. Det är rent ut sagt praktiskt omöjligt.
Men genom sätta samman dessa två informationsdelar från Vivus ser det ut som att de först marknadsför sig med helt gratis lån och sedan tar ut en effektiv ränta på dem. Men så är alltså inte fallet.
När han sedan fokuserar på de höga procentsatserna så blir det ännu mer fel.
”Över 200 procents ränta! När riksbankens styrränta är negativ. ”
Väljer Linder med flit att utelämna ordet effektiv? I fallet ovan syftar han ännu en gång till största sannolikhet på Vivus med den effektiva räntan på 219%. Skrika högt kan han göra men har han tittat på hur stor avgift det handlar om? Han verkar inte vilja besöka sidan och läsa om de olika lånen. Han verkar inte vilja läsa att 219% effektiv ränta är på det lån som är på 1000kr och ska betalas tillbaka på 30 dagar. Han vill inte lyfta upp för sina läsare att den ”abnorma” räntan som han så skarpt kritiserar motsvarar exakt 100kr. Visst du har rätt Linder – det är höga effektiva räntor på SMS-lån. Men det är inte den effektiva räntan som bör jämföras. Se istället på kostnaden.
Men visst har Linder i alla fall lite rätt. Även om han tar i lite för mycket.
”Det sker ingen eller nästan ingen prövning av kreditvärdigheten.”
Enligt Svensk lag ligger alla SMS-låneföretag under FI. Dessa kräver även att företagen gör prövning av kreditvärdigheten. Däremot skulle man kunna hävda att reglerna bör ändras gällande hur denna kontroll sker. Det har visat sig, när Ekot testade, att låntagare får lån trots att de inte har tillräcklig betalningsförmåga.
Men visst finns det krav (även om man kan diskutera att dessa är för svaga” Däremot talar han inte om en hel bransch när han säger detta:
Vilka krav ställer denna långivare på låntagaren, för att lånet ska beviljas?
”Fyllt 18 år Har ett svensk mobiltelefonnummer”
Finns det ens något företag som enbart har dessa krav? Nej. Men visst kan man lyfta ut ett enda krav och hävda att det är för lite. Det är det ju också eftersom de har fler krav.
Så en sväng tillbaka till de hutlösa räntorna som Linder uppenbarligen inte riktigt kan släppa.
Den mest hutlösa effektiva räntan jag hittade bland de jämförda låneföretagen var ”från 436 procent
Hade Linder bara tittat in på det företag som han valt att använda bild från i sin artikel hade han hittat en effektiv ränta på 935%. Någon större undersökning verkar han alltså inte ha gjort. Denna ”hutlösa” effektiva ränta motsvarar i detta fall en kostnad på 215kr. Självklart kan 100-200kr vara hutlösa summor för vissa personer men det är svårt att tro att det är det för en ledarskribent på en stor dagstidning. För att sätta ännu större skräck i dig så går det även att visa på effektiva räntor på hela 10 biljoner. Motsvarande närmare 120kr. Men visst är det roligare att prata procent – annars skulle väll ingen bry sig…
Men är det verkligen SMS-lånens fel att terrorister kan åka till Syrien och Irak för att slåss med IS? En liten öppning lämnar han i alla fall på slutet mot att det kanske även finns andra finansieringsmöjligheter.
”För övrigt använder de hugade terroristerna även andra metoder för att finansiera sig. Och vanliga banklån. Tydligen kan det vara på flera håll som kreditgivningen kan behöva skärpas upp.”
I artikelns allra sista stycke kryper det alltså fram att terroristerna uppenbarligen även tecknar klassiska privatlån. Lån som är många gånger större än SMS-lånen. Detta kommenterar han kort med att kreditgivningen behöver skärpas upp på andra håll också. Men någon lång utläggning om hur dåligt detta är saknas. Det är SMS-lånen som är den stora boven i dramat.