Radio & TV

 Lyxfällan

När par, familjer eller ensamstående står på ruinens brant, är det coacherna i Lyxfällan som har som uppgift att hjälpa dem. Till skillnad från andra program inom ekonomi, följer vi genom Lyxfällan dem som har det värst. 

I samtliga avsnitt får personerna med ekonomiska problem tillfälligt lägga över ansvaret över sin ekonomi till coacherna. De beslutar sedan om åtgärder som ska ta personen/personerna ur sina ekonomiska trubbel. Inte sällan handlar det om avbetalningsplaner, skuldsanering och arbetsintervjuer.

Lyxfällan har, sedan starten 2006, etablerat sig som ett av de mest sedda programmen på TV 3.

Bildningsbyrån Finans (UR)

Bildningsbyrån Finans är en radioserie som sändes under 2015 av Utbildningsradion. Serien utgörs av fem radioprogram och förklarar pedagogiskt om hur olika delar av finansmarknaden fungerar – och hur den har förändrats genom tiderna. I ett avsnitt tar man till exempel upp den relativt moderna företeelsen med SMS-lån och kreditkort. Andra ämnen som tas upp är bland annat:

• Spekulationsbubblor
• Ränta
• Den uppfinningsrika marknaden
• Riskfyllda lån
• Skuldtyngda hushåll
• Varför räddas bankerna?

Programmet bör mest intressera dem som redan har en del koll på finansvärlden. Dock bör även oinsatta och mer erfarna kunna lära sig och finna programmet intressant och underhållande.

Tryggare Ekonomi på Äldre dar

Tryggare Ekonomi på Äldre dar är ett antal föreläsningar, arrangerade av Pensionsmyndigheten och Finansinspektionen. Föreläsningarna har spelats in av UR och finns tillgängliga på deras hemsida.

I föreläsningarna ligger fokus på samhällets äldre. Frågor som ställs är bland annat följande:

• Vilka försäkringar bör en pensionär ta?
• Vad borde man tänka på när det kommer till sparkonto, seniorlån och bankkort?
• Hur påverkas ekonomin för en pensionär, och hur kan man få budgeten att gå ihop?
• Hur kan man själv påverka sin pension?

Föreläsningarna behandlar även frågor om hur enskilda medborgare kan skaffa sig en större makt mot finansmarknaden.

Låna för livet

Klarar en vanlig familjs ekonomi av ett amorteringskrav, eller en kraftig höjning av räntan? Hur förändras familjens levnadsvanor om plötsliga skattehöjningar införs? 

Låna för livet är en reality-serie där olika familjer får sin ekonomi granskad. Programmet undersöker hur vanliga familjers ekonomi står sig om plötsliga regelbundna kostnader tillkommer.

Varje månad får respektive familj en extra ”faktura” som ska spegla något eller flera av dessa scenarion. Varje familj har en egen coach som inte bara ska hjälpa familjen att klara av de ökade utgifterna – utan även planera ekonomin för framtiden.

Pengar – näst viktigast efter kärleken

Pengar – näst viktigast efter kärleken är ett program som behandlar olika ekonomiska frågor. Sammanlagt finns det fem avsnitt, där varje avsnitt handlar om ett särskilt ämne. Seriens avsnitt bygger på följande rubriker:

• Ekonomisk livsstil
• Lön, svart, vit eller ingen alls
• Konsumentmakt – finns den?
• Konjunkturer kommer och går
• Jobbet – Zenit i din ekonomi

Här lär du dig allmän och matnyttig information i viktiga frågor. Du får även höra gripande historier, till exempel om Daniel som hamnade hos Kronofogden efter en mängd SMS-lån och allmänna tips om hur du kan förbättra din ekonomi

Att lära ungdomar ekonomi

Att lära ungdomar ekonomi lägger fokus på den åldersgrupp som kanske i högst grad är överrepresenterad när det kommer till ekonomiska bekymmer – ungdomarna. Vid ung ålder har många ännu inte skaffat sig kunskap om varken sparande, pension, räntor eller försäkringar.

UR, som sänder serien, räknar dock inte med att ungdomar ska lära sig av serien direkt. Istället riktar den sig till föräldrar, lärare och andra vuxna som i sin tur sedan kommer att prata ekonomi med ungdomarna.

Serien är uppdelad på fem föreläsningar på 20 – 50 minuter vardera.

Mer info…

Tryggare Ekonomi på Äldre dar  (UR)

År 2014 spelade UR in föreläsningar som arrangerades av Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten. Dessa har sedan lagts ut på hemsidan och går att se fram till år 2019.

Föreläsningarna hade rubriken ”Tryggare på äldre dar” och talarna har alltså fokus på pensionärerna i samhället. Här ställs frågeställningar kring hur konsumenten kan få en betydligt starkare och tydligare roll mot finansmarknaden men även hur teknikens påverkan och utvecklingen i samhället påverkar den enskilda individen. Varje föreläsning är ca 40 minuter och tar upp frågor som exempel:

• Vilka försäkringar bör man ta när man blir gammal?

Carita Lindborg från Konsumenternas Försäkringsbyrå tar upp vad som är viktigt att tänka på när det gäller försäkringsskyddet och hur det förändras för den som blivit senior när man slutar arbeta. Föreläsningen är inspelad 2014.

• Bank och finans – Vad bör man tänka på i val av sparkonto, seniorlån och bankkort?

Den som vill diskutera privatekonomi bör också ha kunskap. I den här föreläsningen pratar Elisabeth Gustafsson. Konsumenternas Bank- och finansbyrå, om olika möjligheter för bland annat finansiell rådgivning, sparkonton, lån för seniorer och bankkort. Föreläsningen är inspelad 2014.

• Utgifter på äldre dar – Hur påverkas ekonomin för en pensionär och hur får man budgeten att gå ihop?

Vad har man för utgifter som pensionär och hur förändras ekonomin. Ingela Pedersen från Burget- och skuldrådgivarnas yrkesförening tar upp hur man kan påverka och planera sin ekonomi själv och få den att gå ihop. Föreläsningen är inspelad 2014.

• Pensionsinkomster – Hur kan man själv påverka sin pension?

Den som blir pensionär kommer att vara det under en femtedel av sitt liv. Här tar Kristina Kamp från pensionsmyndigheten och Carina Blomberg från AMF upp möjligheter att öka på inkomsten under tiden som pensionär.

• Skatter – vad bör man känna till?

Frågor gällande skatter för pensionärer och vad som gäller för den som vill starta eget tar Helena Jangel Stridh och Linda Holmgren från Skatteverket upp i den här föreläsningen från 2014.

• Konsumentvägledning – Ska jag köpa nytt?

Många äldre oroar sig för att bli lurade när något går sönder och de står inför valet att handla nytt. Finns det smarta sätt att få ut så mycket som möjligt av pengarna och vad bör man tänka på när man handlar varor eller tjänster? Det är frågor som Maria Wiezell från Sveriges Konsumenter ger vägledning i med den här föreläsningen. Inspelad 2014.

• Bank på internet – hur fungerar det?

Idag förväntas vi sköta våra bankaffärer på internet vilket många gånger kan ses som ett problem för den som är pensionär. Hur gör man och behöver man en dator eller går det att sköta via mobiltelefonen? Om det berättar Daniel Wahlström från Danske Bank i en föreläsning inspelad 2014

• Gift eller sambo?

Vad är det för skillnader mellan att vara gift eller sambo när man blir pensionär? Många går i tankarna att skriva testamente och vad händer med ens tillgångar efter att man gått bort. Här reder Susanne Eliasson från SEB ut begreppen och förklarar det grundläggande reglerna i familjejuridiken.

Att lära ungdomar ekonomi (UR)

Är det någon åldersgrupp som man främst bör fokusera på gällande utbildning i ekonomi så är det ungdomar. Allt för många har stor okunskap om sparande, pension, försäkringar och inte minst effekten av SMS-lån. Att få en ”prick” i låg ålder resulterar i att man har svårt att få telefonabonnemang och få lån under ett flertal år.

En utbildningsserie som fokuserar just på ungdomarna är ”Att lära ungdomar ekonomi” vilket är producerad av UR. Däremot vänder den sig inte till ungdomar direkt utan till föräldrar, lärare och andra som i sin tur kommer att prata ekonomi med ungdomarna.

Serien är uppdelad i fem föreläsningar där varje föreläsning är 20-50 minuter. Arrangören är Finansinspektionen och evenemanget hölls i Swedbanks hörsal i början av 2014. Samtliga avsnitt går att se på UR´s hemsida.

Del 1 – Varför är ekonomi så viktigt?

Mats Odell (KD), som tidigare varit finansminister, talar om nätverket som heter ”Gilla din ekonomi”. Ett nätverk som har som fokus att utbilda ungdomar i ekonomi och få dem att se vikten av att lägga ner tid och bry sig om sin ekonomiska situation.

Del 2 – Ungas försörjningsfrågor

Denna del består av en frågestund där åhörarna får ställa frågor kring ungdomars ekonomi och bostadssituation. I panelen sitter representanter från bland annat SEB, Swedbank och Nordea.

Del 3 – Hur fungerar tonåringens hjärna

En fråga som många tonårsföräldrar grubblar över är ”Hur fungerar tonåringens hjärna?”. Professor Gunnar Bjursell svarar visserligen inte helt och hållet på frågan men tar upp den nyaste forskningen kring hur människan tänker och resonerar. Målet är att visa på hur man tar till sig information och därmed lär sig som bäst.

Del 4 – Ekonomi och framtid

Bloggstjärnan Isabella Löwengrip är även medförfattare till boken ”Economista”. Det är denna bok som presenteras av författarna i denna föreläsning. Enligt de själva vill de förändra ungdomarna syn på ekonomi med boken. Från att vara tråkigt ska både lån, sparande och budget bli ”trendigt”.  Läs mer om boken här.

Del 5 – Att tala ekonomi så folk förstår

Enligt företagsekonomen Charlotta Bay tycker många ungdomar att ekonomi är tråkigt av anledningen att man just pratar tråkigt om ekonomi. Hon har därför forskat kring hur man pratar om ekonomi med människor som inte alls är insatta i ämnet. Vad ska man undvika för fällor och hur ska man belysa problemen?

Passar för:

Denna serie är om ungdomar – men inte för ungdomar. Föreläsningarna är pedagogiskt upplagda och kan ge inspiration till vuxna som vill påverka de unga i familjen att ta rätt beslut. Möjligen kan föreläsningen av Isabella Löwengrip passa för åldrarna 14-20år eftersom många i den ålder ändå följer hennes blogg. Hon har även skrivit en handfast bok i ämnet som fick lysande recensioner när den släpptes. Boken heter ”Economista” och vänder sig främst mot unga tjejer.

Serien kan även användas i skolvärlden för att lärare ska få ett nytt perspektiv och en insyn i hur ungdomar resonerar kring och hanterar sin ekonomi. Detta kan sedan ligga till grund för hur lektioner sedan planeras och genomförs.

En sak är i alla fall väldigt tydlig – Unga behöver mer kunskap om ekonomi.

Låna för Livet

År 2015 var reporäntan på historiskt låga -0,25% i Sverige. Bolåneräntan blev därmed mycket låg för privatpersonerna och huspriserna pressades uppåt. Men vad skulle hända om räntan snabbt gick upp till ”normal” nivå? Skulle alla klara av de högre räntekostnaderna? Lägg där till ett ökat skattetryck och amorteringskrav så skulle ramarna för privatekonomin bli betydligt hårdare. Alla dessa tre faktorer är saker som förändras över tid men allt för många privatpersoner ser enbart till den dagsaktuella situationen när de tar lån och bygger upp sin ekonomi.

Med frågan ”Hur klarar sig svensken om räntan höjs, skatten ökar och amorteringskrav införs?” skapades TV-serien Låna för Livet år 2015. En serie som snabbt fick uppmärksamhet och som blev ett av de mest sedda programmen hos UR, vilka står bakom serien.

Handling

Tittarna får följa fyra olika familjer där de genomgår ett experiment genomfört av UR. Varje månad får de en ”extra faktura” av produktionsbolaget som exempelvis ska spegla en boränta på 5% eller ett infört amorteringskrav. Med andra ord testas deras ekonomi och om de skulle klara dessa förändringar.

Till sin hjälp har familjerna en varsin coach och det som gör programmet extra intressant är att coachen inte bara har som mål att familjerna ska klara av de tre månader som experimentet är utan även hitta en väg att planera sin ekonomi för framtiden. Oförutsägbara utgifter har alla och att gå ner på sparlåga under tre månader klarar de flesta. Men nu handlar det inte om att gå ner på sparlåga utan att hitta en långsiktig plan.

Omdöme

Utbudet av realityprogram inom privatekonomi har än så länge varit relativt litet. Lyxfällan har många tittare säsong efter säsong och har även fått en hel del priser för sitt programupplägg. Men frågan är om inte Låna för Livet har ett bättre koncept. För det första är denna programserie i hela 8 program vilket gör att det inte blir lika forcerat som på Lyxfällan. Utöver det är det fyra olika familjer som följs vilket snabbt belyser at det är så olika problem som finns i hemmen. Men det som gör Låna för Livet riktigt bra är igenkänningsfaktorn. Till skillnad mot Lyxfällan så är det inte familjer i ekonomiskt extrema situationer som följs. Det är ”vanliga” familjer som lever som de flesta gör i Sverige. Igenkänningsfaktorn blir mycket stor och det är därmed mycket lätt att ta till sig de råd som coacherna ger. Men det är även betydligt svårare att gömma sin egen ekonomi bakom ”ja men så där svårt har jag det i alla fall inte” som man kan göra när man ser Lyxfällan.

Frågan som lätt stannar sig kvar är – Klarar jag en ränta på normalnivå, ett amorteringskrav (som faktiskt var nära att införas 2015) och ett något högre skattetryck? Därmed sätter programmet tummen på problematiken i Sverige under denna tid – Lånar vi för livet utan att någonsin kunna betala tillbaka?

Rekomenderas!

Serien är välbyggd och verklighetsförankrad. Tack vare att flera olika familjer är med i experimentet blir det också lättare att identifiera sig med någon av dem. En av de bästa ekonomiserier som skapats av SVT!