Med kontantinsats menas den summa som betalas med kontanter i det fall som en större investering ska ske. Det vanligaste är att man talar om kontantinsats gällande bolån. Om fastigheten kostar 1 miljon och ett lån tas på 800.000 kommer alltså 200.000kr betalas som en kontantinsats. Vid just bolån finns det regler som visar på hur stor del som minst måste vara kontantinsats. Detta gäller även vid vissa billån och båtlån.
Den första oktober 2010 infördes nya regler gällande kontantinsats vid köp av bostad. Den nya regeln infördes efter initiativ och arbete från Finansinspektionen och infördes för att begränsa hushållens storlek på lån och belåning.
Regeln som gäller idag är att minst 15% av fastighetens värde måste betalas med kontanter. Därmed kan enbart ett bolån bestå av 85% av fastighetens värde.
I och med denna förändring var målet att hushållen inte skulle ha en belåningsgrad på över 85% på fastigheten.
När ett billån ska tecknas går det att teckna detta med bilen som säkerhet. Detta är främst vanligt om man köper en relativt ny bil och detta sker hos en bilhandlare. Lånet tecknas då oftast hos bilhandlaren även om det är genom ett kreditbolag som finansieringen sker.
Om bilen används som säkerhet finns kravet att minst 20% av köpesumman sker med kontantinsats. Det är därmed bara möjligt att låna 80% av bilens värde.
Den som inte har möjlighet att lägga denna kontantinsats kan lösa detta på två sätt. För det första går det att teckna ett annat lån för att den kompletterande summan. Detta då ett privatlån där ingen säkerhet behöver finnas för lånet och pengarna därmed även kan användas till vad som helst. Att ha ett billån och ett privatlån är däremot inte alltid det bästa alternativet. Orsaken är att det kan uppstå dubbel uppläggningsavgift, dubbla aviavgifter m.m. Det kan i vissa fall ändå vara billigare än att enbart ha ett privatlån.
Det andra alternativet är att enbart teckna ett privatlån på summan. Därmed väljer man att inte ha bilen som säkerhet längre. Räntan kan bli något högre man man får möjlighet att välja beloppet friare och även amorteringstiden friare.
Även om regeln gällande bolån är att kontantinsatsen minst måste vara 15% av fastighetens värde så finns självklart möjlighet att lägga mer än så i kontantinsats. Detta påverkar inte bara att man får ett mindre lån, och därmed lägre lånekostnader, utan även vilken ränta som kan fås av banken. Utöver detta även att det blir lättare att få lån då säkerheten är betydligt större för banken om fastigheten är belånad till 50% istället för 85%.
Belåningsgraden (hur stort lånet är i förhållande till fastighetens värde) är nämligen en av de större faktorerna som banken ser till när de ska räkna ut vilken ränta som ska ges.
Därmed finns det flera fördelar med att använda en så stor kontantinsats som möjligt.
Redan innan regeln om kontantinsats infördes hördes kritik från flera håll mot att detta inte var någon bra väg att gå för att begränsa hushållens lån. Exempelvis lyfte Statliga Riksgälden upp att de ansåg att problematiken främst handlade om att svenskarna lånade för mycket – inte att belåningsgraden var för hög. Detta var en kritik som även speglades i en åsikt från SEB som menade att en bättre väg hade varit att införa amorteringskrav även på bottenlånet.
Utöver kritiken ovan har ofta kritik framförts gällande att kravet på kontantinsats har stängt ute många unga från den redan tidigare svåra bostadsmarknaden. Detta då mycket tydligt i storstäderna och främst Stockholm. Med nya kravet behöver unga få fram en kontantinsats på 15% av värdet på bostaden vilket många inte klarat av.
Målet med att införa regel gällande kontantinsats på bolån var att få människor att låna lägre summor. Men samtidigt har denna regel skapat problem för vissa att få lån till boende (se ovan). En lösning har därmed blivit att 85% tas som bolån och 15% som privatlån. Därmed lånas pengar till kontantinsatsen. Problemet är här att detta är ett betydligt sämre alternativ än den lösning som fanns innan dessa regler infördes. I och med att privatlån tecknas fås en högre ränta och dessutom är kravet på amortering betydligt snabbare än på ett bolån. Utöver det går det inte att binda räntan på ett privatlån på samma sätt som på ett bolån. Läs mer om privatlån och dess fördelar/nackdelar.
Om man enbart ser det ur ett ekonomiskt perspektiv är det alltså bäst att försöka spara ihop pengar till kommande kontantinsats. Det är inte alltid den möjligheten finns men de som vet att de inom några år vill köpa något eget bör månadsspara för att därigenom få ihop den summa som behövs. Läs gärna vidare om olika sparformer i artikeln ”Sparkonton”. Att spara på ett sparkonto ger visserligen mindre avkastning än aktier/fonder. Men med tanke på att pengar enbart ska sparas under kort tid (något år) kan det vara det bästa och inte minst tryggaste alternativet.