Skuldkvot
Skuldkvot är ett begrepp som numera främst används när man pratar om bolån och hur mycket en familj har lånat i förhållande till sina inkomster. Skuldkvoten mäts som hushållets totala inkomst, alltså inkomster efter skatt samt eventuella bidrag som studiebidrag och barnbidrag, delat med lånebeloppet, det belopp som familjen har i bolån, studielån och krediter.
Ett räkneexempel:
En familj med två vuxna och ett barn där föräldrarnas totala inkomst per månad är 35.000 kr efter skatt. De får ett barnbidrag varje månad på 1.250 kr som alltså läggs till familjen inkomster. Familjen har en månadsinkomst på 36.250 kr vilket blir en årsinkomst på 435.000 kr. Om familjen har ett bostadslån på 1 miljon kr och ett privatlån på 100.000 kr så blir totala lånebeloppet 1.100.000 kr.
Familjens skuldkvot blir då 1.100.000/435.000 = 2,52.
2.52 är en ganska låg skuldkvot när det kommer till nivåerna som påverkar hur mycket man måste amortera.
Den här familjen vill köpa ett hus som kostar 2,6 miljoner kronor.
De måste betala en kontantinsats på 15% vilket är 390.000 kr. Vi utgår från att familjen sålde sin gamla lägenhet med vinst och därmed fick loss 400.000 kr som de lägger som kontantinsats. Familjen ska nu låna 2.2 miljoner för bostaden och har fortfarande kvar sitt privatlån på 100.000 kr.
Familjens skuldkvot blir då: 2.300.000/435.000 = 5,87.
I bankernas och amorteringskravets ögon så är det här en hög belåningsgrad i och med att en skuldkvot som är högre än 4,5 gör att familjen behöver amortera mer på sitt bostadslån.
Den här familjen kommer att behöva amortera minst 3% av bostadslånet vilket blir: 2.200.000 kr * 3% = 66.000kr per år eller 5.500kr per månad.
Varför 3% i amortering?
Enligt de gamla reglerna för amorteringskrav som infördas under 2016 så måste den som har ett bostadslån på 50-70% av bostadens värde amortera minst 1% av totala lånebeloppet varje år. Om man dessutom hade lån över 70%, upp till 85% av värdet på bostaden så måste man amortera ytterligare 1 procentenhet, alltså totalt 2% av lånebeloppet.
Det nya amorteringskravet som infördes 1:a mars 2018 har lagt till begreppet skuldkvot samt gränsen, skuldkvot på 4,5. Om hushållet har en skuldkvot på 4,5 eller mer så måste dem amortera 1% till på bostadslånet. Har man då redan ett lån på 70-85% av bostadens värde (85% i vårt fall) så måste man alltså amortera totalt 3%.
Den här ökade amorteringen är självklart tänkt som ett sätt att minska riskerna för de som köper en bostad men en bieffekt har också blivit att allt fler nekas lån av bankerna. Anledningen är helt enkelt att som i exemplet ovan betala 5.500 kr varje månad utöver ränta och driftkostnader på sitt boende är ganska mycket i kostnader för ett hushåll med en total månadsinkomst på cirka 35.000 kr.
Skuldkvotstak
Regeringen har flera gånger diskuterat och tillsammans med Finansinspektionen tagit fram förslag om ett tak på skuldkvoten som skulle innebära att ett hushåll inte får låna mer än ett antal gånger sin årsinkomst. Det här är inget som har drivits igenom men trots det så har flera banker börjat införa egna skuldkvotstak för kunder som ansöker om bolån. Flera banker har infört en övre gräns på 5-6 gånger årsinkomsten i lån vilket innebär att en familj som skulle klara av den ekonomiska kalkylen ändå blir nekade lån över den här nivån.
Banker som har infört ett skuldkvotstak på 5-6 gånger årsinkomsten:
- Swedbank (5 gånger årsinkomst)
- Danske Bank (5,5)
- SEB (5-6)
- SBAB (6)
- Skandiabanken (5)
- Ålandsbanken (5)
(Siffror från 2018)
Vad är en vanlig skuldkvot i Sverige?
De som framför allt har en hög skuldkvot i Sverige idag är låginkomsttagare och unga bostadsägare. Låginkomsttagare för att kvoten räknar på förhållandet mellan inkomst och lån och en låg inkomst ger en högre skuldkvot på samma lån än vad en höginkomsttagare skulle ha. Unga har generellt hög skuldkvot för att många är förstagångsköpare på en högt värderad bostadsmarknad och har därmed behövt låna till en stor del av bostadens värde. De har inte hunnit amortera på sina bolån i nivå med äldre bostadsägare och samtidigt har de generellt sett lägre löner än äldre som har haft längre tid på arbetsmarknaden.
2016 var medelskuldkvoten på 3,43 gånger hushållets årliga inkomst och 618000 hushåll hade en skuldkvot över 4. En skuldkvot över 6,0 hade hela 270000 hushåll vilket är 13% av hushållen i Sverige.
Det är inte helt lätt att peka på vad en normal skuldkvot är med tanke på den stora spridningen som finns idag. Det är en stor skillnad om man bor i storstäderna där en högre skuldkvot är vanligare än för familjerna som bor på landsbygden. Enligt Finansinspektionen som har tagit fram förslaget om utökat amorteringskrav baserat på skuldkvoten så är det tydligt att 4,5 är en viktig gräns. Den familj som har en total skuld på mer än 450% av sina årliga inkomster anses vara en hög risk rent ekonomiskt, de anses ha en hög skuldkvot och bör därmed också amortera mer för att kompensera detta.
