Räntehöjningen hos SEB – Ett lagbrott?

Under de senaste månaderna har det varit stormigt kring storbankerna. Swedbank har fått hårt kritik för att räknar ut räntan på ett sätt som missgynnar låntagarna och SEB har ”smyghöjt” boräntan under pågående låneperiod utan att det fanns någon rimlig orsak till detta. Det sistnämnda uppmärksammade bland annat tidningen SvD som i en artikel även lyfter fram att denna höjning kan vara ett lagbrott.

För att skydda bankkunderna finns konsumentkreditlagen. En av paragraferna säger att en bank inte får höja räntan på ett pågående lån om det inte finns tydliga skäl för detta. Ett rörligt bolån betyder alltså inte att banken får låta räntan gå upp och ner hur som helst. Det ska alltid finnas skäl för de höjningar som banken gör och det är där som SEB nu får kritik. Fanns det skäl att höja räntan under en period då samtliga andra storbanker inte höjde räntan. Under en period då riksbanken inte höjde styrräntan.

Det är paragraf 17 i lagen som anger att höjningen endast får ske av 1. Kreditpolitiska beslut 2. Ökade upplåningskostnader 3. Andra kostnadsökningar.

Kreditpolitiska beslut kan vara att det kommit ett beslut om hårdare amorteringskrav eller andra regler som påverkar låntagaren. Ökade upplåningskostnader kopplas vanligtvis ihop med ökat styrränta eller regler kring detta medan andra kostnadsökningar är något mer diffus. Men det ska då gälla generella ökningar och inte en specifik ökning för just en enskild bank. Om så var fallet skulle ju en enskild bank kunna chockhöja sin rörliga ränta i de fall de är i ekonomisk kris vilket skulle slå hårt mot låntagarna.

Det som skedde i detta fall var att SEB höjde räntan med ungefär 0,25 procentenheter under perioden juli till september. Under samma period sänkte riksbanken räntan med 0,5 procentenheter.

När SvD konfronterar presschefen på SEB, Anna Helsén, bekräftar hon även att någon kostnadsökning inte har skett för banken vilket alltså skulle kunna ses som att de brutit mot de regler som finns i konsumentkreditlagen.  Istället berättar hon att ökningen beror på att bankerna i dagsläget måste binda sina pengar på en längre period och att man ”anpassat beräkningen av den faktiska upplåningskostnaden.”

Fallet undersöks nu av Finansinspektionen.