Så effektivt var amorteringskravet

På sommaren 2016 infördes amorteringskravet med målet att dämpa viljan att låna allt för stora belopp vid bostadsaffärer. Kravet innebär i korthet att 2% av lånesumman måste amorteras om belåningsgraden ligger på 70-85% och att 1% ska betalas om belåningsgraden är på 50-70%. Ungefär ett år senare (maj 2017) genomförde Finansinspektionen en bolåneundersökning med fokus på hur bolånen har förändrats på grund av amorteringskravet. Kortfattat så är lånesummorna lägre och därmed läggs mindre summor vid bostadsköpen. I jämförelse med tidigare undersökningar visar det sig alltså att amorteringskravet delvis uppnått dess mål. Bland annat visade undersökningen att:

• Amorteringen ökade kraftigt 2016

På samtliga bolån som tecknats efter 1:a juni 2016 gäller amorteringskravet. Därmed krävs generellt amortering om belåningsgraden är över 50%. Resultatet av detta är att andelen hushåll som amorterar är betydligt högre nu än vad det var innan kravet infördes. Detta kan ses som ett tecken på att många tidigare valde att ha en lägre amorteringstakt än vad nuvarande amorteringskrav har som krav.

• Bättre resultat i stresstester

Enligt FI har de flesta bolånetagarna ”goda marginaler att klara sina betalningar”. Marginalerna har ökat vilket gör att hushållen klarar av finansiella förändringar betydligt bättre. Det var just detta som var ett av målen med införande av amorteringskravet. Detta för att undvika en bostadskris i likhet med den som startade i USA och sedan var grunden till en större internationell finanskris.

• Påverkar främst äldre

En kritik som framfördes innan amorteringskravet infördes var att det skulle stänga ute unga från bostadsmarknaden. Med höga bostadspriser skulle amorteringskravet skapa så höga månadskostnader på lånen att unga skulle få det svårt ekonomiskt att köpa bostäder. Men statistiken visar att kravet framförallt har förändrat förutsättningarna för de äldre låntagarna.

• Billigare fritidshus – men samma pris på bostadsrätter

De som köpt småhus och fritidshus har i genomsnitt lagt lägre bud på dessa än innan. Ett mål med amorteringskravet var att dämpa skenande bostadspriser vilket därmed delvis uppnåtts. Däremot visar resultatet att priserna på bostadsrätter inte förändrats lika positivt. Bland de som har amorteringskrav har inköpspriset på bostadsrätter varit i nivå med innan kravet infördes.

• Stora lån i förhållande till inkomst

Än så länge är det fortfarande många som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst. Detta gäller både de som tecknat bolån före amorteringskravet började gälla och nya låntagare. Det är dessa hushåll som FI ser som riskhushåll utifrån att de inte kan hantera en ekonomisk förändring lika bra som övriga. Skulle exempelvis räntan gå upp eller om hushållet får lägre inkomst (sjukdom, arbetslöshet, dödsfall m.m.) är risken att de får svårt att betala lånen. Detta i sin tur kan leda till att eventuell lågkonjunktur förstärks. Även om amorteringskravet skapat förbättringar på lånemarknaden så finns alltså fortfarande vissa mörka moln.

• Gott resultat

I en intervju till Dagens Industri säger Finansinspektionens generaldirektör att amorteringskravet har skapat de önskade resultaten. Men de vill även skapa ännu hårdare regler kring bolånen. Precis som nämnts ovan finns en oro över att många har stora lån i förhållande till sin inkomst. Detta kan åtgärdas genom att införa ett skuldkvotstak. Ett förslag hur detta skulle kunna vara utformat kommer därför att utformas av Finansinspektionen.